Säkerhetsskyddet förändras: ”Svårare för företagen att göra rätt”

Säkerhetspolisens lägesbild 2025/2026 präglas av ett fortsatt allvarligt säkerhetsläge med ökade hot från främmande makt, ett mer komplext terrorhot, intensifierade cyberangrepp och växande krav på säkerhetsskydd och motståndskraft i samhället. 

”Sverige står fortsatt inför ett varaktigt och allvarligt säkerhetsläge präglat av främmande makters intensifierade aktiviteter, ökade hybridhot samt en bredare och mer komplex terrorhotbild. Där främmande makt har fortsatt ökad aktivitet gentemot Sverige. Under 2025–2026 förväntas ryska säkerhets- och underrättelsetjänster agera alltmer offensivt i Europa och riktat mot Sverige, med syfte att påverka opinion, skapa splittring, inhämta information och angripa skyddsvärda verksamheter.”

Om cyberhotet

Enligt Säkerhetspolisens bedömning fungerar Sverige fortsatt som en plattform för cyberangrepp från främmande makt. Tidigare rapporter betonar att sådana attacker systematiskt används för påverkan, intrång och informationsstöld. Samstämmiga myndighetslägesbilder från MCF/NCSC/FRA indikerar att 2026 kännetecknas av hög aktivitet, sårbarhetsutnyttjande och riktade angrepp mot europeisk och svensk infrastruktur.

Förhöjd säkerhetshotande verksamhet mot kritisk infrastruktur

Säkerhetspolisen har tidigare påpekat att det har skett en ökning av incidenter kopplade till kritisk infrastruktur. Samtidigt fortsätter illegitim teknikanskaffning att utgöra ett allvarligt problem, och utländska direktinvesteringar används för påverkan samt underrättelseinhämtning. Dessa tendenser väntas kvarstå och förstärkas under 2025–2026.

– Den aktuella lägesbilden visar på behovet av förstärkt säkerhetsskydd, förbättrad sårbarhetsanalys av leverantörer och samarbetspartner samt höjda krav på organisationers motståndskraft, enligt Emma Johansson, ansvarig för säkerhetsfrågor.

Om utökade möjligheter att ingripa i säkerhetskänslig verksamhet

På grund av det försämrade säkerhetsläget behöver tillsynsmyndigheter ha effektiva verktyg för att hantera risker mot Sveriges säkerhet därför föreslås bland annat följande:

• Utökad ingripandemöjlighet
  Tillsynsmyndigheter ska kunna ingripa mot fler typer av avtal, samarbeten och andra förfaranden, även om de inte omfattas av säkerhetsskyddsavtal eller har inletts innan en verksamhet blev säkerhetskänslig.
• Ny anmälningsplikt
  Verksamhetsutövare måste anmäla pågående förfaranden där säkerhetskänslig verksamhet eller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter exponeras för en motpart.
• Sanktionsavgift
  Verksamhetsutövare som inte uppfyller anmälningsplikten kan åläggas sanktionsavgift.
• Interimistiska förelägganden (omedelbara ingripanden)
  Tillsynsmyndigheter får fatta tillfälliga beslut innan en utredning är klar, om det finns fara i dröjsmål och risken för skada på Sveriges säkerhet är betydande.
• Utökad tillsyn
  Myndigheterna får bättre möjligheter att utreda om ett förfarande är olämpligt, inklusive möjlighet att rikta krav även mot motparter i förfaranden.

Samlad påverkan på energibranschen:

• Skärpta krav inom avtalsstyrning och upphandlingsprocesser.
• Ökat behov av att integrera säkerhetsskydd i leverantörsstyrning och governance.
• Nya interna utbildningar och rutiner kring anmälningsplikten.

– Det har blivit svårare och mer komplext för företagen att göra rätt inom säkerhetsskyddet. För att underlätta bör stödfunktioner hos Säkerhetspolisen utökas, eftersom nuvarande samrådsförfarande är långsamt och ineffektivt. En rådgivningsfunktion behövs, annars måste företagen gissa de olika tillsynsmyndighetens tolkningar. Om myndigheten inte kan erbjuda rådgivning själva bör de ge vägledning om praxis, säger Emma Johansson.