Vässa kraven för miljövänliga hus

Ett miljömärkningssystem ska öka leverantörers drivkrafter att minska sin påverkan på miljön och förenkla för kunder att välja produkter med låg miljöpåverkan. Därför är intentionen hos Sweden Green Building Council, som ansvarar för Miljöbyggnad, att ta fram ett miljömärkningssystem för byggnader bra.

För att den nya versionen av Miljöbyggnad ska driva på för att minska byggnaders miljöpåverkan, behöver dock fokus i certifieringen skifta, från att ensidigt titta på själva byggnaden till att också värdera hur byggnaden samspelar med energisystemet och samhället i ett bredare perspektiv.

Viktiga förändringar för att vässa Miljöbyggnad:

Premiera låga värmeförluster och lågt effektbehov. Det viktigaste för att en byggnad ska ha låg klimat- och miljöpåverkan efter byggprocessen är att byggnaden är välisolerad med låga förluster genom klimatskal och ventilation. Miljöpåverkan från en byggnads energianvändning beror till stor del också på när under året energin används. Kräver den mer energi när effektbehovet är som störst är den negativa påverkan större än om den har en mer utjämnad användning. Miljöbyggnad behöver skärpa de föreslagna kraven på värmeförluster, så att både energi- och effektbehovet hålls nere.

Värna teknikneutrala regler. Om det ska finnas krav på energitillförseln ska de vara teknikneutrala. Miljöbyggnad utgår istället från energikraven i Boverkets byggregler som, med fokus på köpt energi snarare än använd energi, premierar enskild uppvärmning och elbaserade värmepumpar i byggnaden, framför gemensamma system.

Premiera effektiv resursanvändning och smarta system i byggnaden. När Miljöbyggnad ändå har valt att ha med krav på energitillförseln behöver kriterierna vidgas och premiera resurseffektivitet. Till exempel är samtidig produktion av el och värme i ett kraftvärmeverk effektiv användning av energiresurserna. Med rökgaskondensering, som tar vara på värmen i rökgasen och renar den ytterligare, används resurserna ännu mer effektivt. Inget av detta premieras i certifieringen. Vi föreslår också att byggnadens förmåga att samverka med omgivande energisystem (laststyrning, användarflexibilitet, energilager, laddning av elfordon) ska betygsättas.

Se över värderingen av energislag. En byggnad med fjärrvärme från energiåtervinning ur avfall får en sämre värdering i Miljöbyggnad, med motivet att en del av avfallet har fossilt ursprung. Det beror i sin tur på aktiviteter uppströms; design, produktion, konsumtion, källsortering, materialåtervinning och marknad för återvunnen plast. Om Miljöbyggnad 3.0 ska bidra till minskad miljöpåverkan borde certifieringen premiera källsortering i eller i anslutning till byggnaden.

Betrakta industriell spillvärme som en resurs. Det finns ingen spillvärme med okänt ursprung. Idag finns framgångsrika samarbeten där industrier bidrar med värme till fjärrvärmenäten på ett 80-tal platser i Sverige – och fler är under utveckling. När energi som annars går till spillo kommer till nytta effektiviseras energianvändningen.

Se över kraven om grön el. Miljöbyggnads formulering ”insatser genomförs för att öka produktionen av förnybar el” riskerar att bli ett kryphål där fastighetsägaren kan tillgodoräkna sig grön el, utan att det i praktiken ger någon ökad förnybar energiproduktion. Vi avvisar också förslaget att införa en ny egen kategori för förnybar flödande energi, som inte har någon motsvarighet i Sveriges och EU:s mål.

Vi och våra organisationer vill bidra till att förbättra Miljöbyggnad. Certifiering är viktig och vi vill vi se ett utvecklat system som styr mot en verklig minskning av byggnadernas miljö- och klimatpåverkan!

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige
Stig Nilsson, ordförande Industrigruppen Återvunnen Energi
Ann-Sofie Eriksson, sektionschef, Sveriges kommuner och landsting
Weine Wiqvist, vd Avfall Sverige

Läs artikeln på Dagens Samhälles webbplats.