Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Ogenomtänkta skatter leder till ökad miljö- och klimatpåverkan

Publicerat av: Eva Rydegran ·

Huvudinnehåll

DEBATT I AKTUELL HÅLLBARHET 190313. Miljöpartiet och regeringen har en ambitiös klimatpolitik och vill utveckla en resurseffektiv och cirkulär ekonomi. El från kraftvärme ger ett viktigt bidrag för att nå målet om 100 procent förnybart 2040. Men de av regeringen nyligen presenterade kraftvärmeskatterna riskerar både den pågående omställningen och försörjningstryggheten, utan önskad miljönytta.

Kraftvärme, när el och värme görs samtidigt, är resurseffektiv och viktig för energisystemet. Fjärrvärmen minskar elanvändning för uppvärmning och kraftvärmen står för cirka 10 procent av elproduktionen i Sverige. Den är leveranssäker oavsett väder och produceras lokalt, vilket är särskilt viktigt för elförsörjningen i södra Sverige. En stor del av kraftvärmen kommer från bioenergi.

Regeringen har nu aviserat ökad beskattning på kraftvärme och drar samtidigt undan incitament för ny kraftvärme. Det handlar om avfallsförbränningsskatt, en tredubbling av energiskatten och en åttadubbling av koldioxidskatten för kraftvärme inom EU ETS. Skatten slår hårt mot omställningen till fossilfritt då det tar bort investeringsmedel för pågående och planerade investeringar och riskerar att tvinga bort välbehövlig elproduktion i våra växande städer. Ett alternativ är att företagen bara gör fjärrvärme, ingen el, vilket skulle förvärra eleffektbristen som kan uppstå vintertid när kärnkraft samtidigt avvecklas.

En del av kraftvärmen kommer från energiåtervinning ur avfall. Avfall ska i möjligaste mån förebyggas. Det som ändå uppkommer ska hanteras enligt avfallshierarkin: I första hand återanvändas och materialåtervinnas, och när det inte är möjligt ska energin återvinnas till el och värme. Argument för en skatt på energiåtervinning är ofta att den skulle öka återanvändning och materialåtervinning. Men det är varken ett träffsäkert eller kostnadseffektivt styrmedel eftersom det införs i slutet av avfallsströmmen. Att avfall går till energiåtervinning beror på misslyckanden högre upp i kedjan. Skatten slår istället hårt mot kraftvärmen.

Konkurrensen på värmemarknaden är hård. Om skatten på energiåtervinning av avfall förs vidare till fjärrvärmekunderna, finns det risk att de lämnar fjärrvärmen som blir för dyr. Mindre fjärrvärme ökar elanvändningen för uppvärmning och utmanar både elnätens kapacitet och effektbehovet kalla vinterdagar. Dessutom skulle elen från lokal kraftvärme minska och ytterligare fresta på elsystemet, när behoven ökar genom elektrifiering av industrier och transporter för att minska klimatutsläppen.

Tar anläggningarna ut skatten från avfallslämnarna skulle det kunna ge effekt men inte på den internationella avfallsmarknaden. Avfallet skulle söka nya vägar och istället brännas ineffektivt utan energiåtervinning eller hamna på öppna soptippar eller deponier, med höga utsläpp av miljögifter till både miljö och klimat. Detta scenario är djupt oroande.

Sedan Kina stoppade import av plastavfall för materialåtervinning har miljoner ton plastavfall från Europa skickats till länder som Malaysia och Turkiet, som varken har fungerande sorteringssystem eller kan materialåtervinna på ett miljösäkert sätt. Hur ska Turkiet, som sorterar knappt 10 procent och återvinner endast 1 procent av sitt avfall, kunna återvinna Europas avfall? Ändå skickas avfallet dit eftersom det är billigare än att material- eller energiåtervinna inom EU, (uppmärksammat av The Guardian bl a*). Att energiåtervinna detta avfall i effektiva svenska anläggningar är då ett bättre alternativ. Det håller nog de flesta med om.

Vill regeringen nå önskad effekt bör den införa styrmedel som påverkar produktion och konsumtion. Viktigast är utökat producentansvar, även för andra produkter än förpackningar. Tillverkarna bör redan vid design och utformning tänka cirkulärt så att produkterna kan materialåtervinnas och det måste vara enkelt för konsumenterna att sortera för materialåtervinning och lämna till insamling. Det krävs även ett samlat grepp om fjärr- och kraftvärmens villkor för att miljö- och klimatmålen ska kunna nås!

Pernilla Winnhed, vd, Energiföretagen Sverige

Raziyeh Khodayari, ansvarig miljö, hållbarhet och energitillförsel, Energiföretagen Sverige

*För den som vill fördjupa sig skrev The Guardian om Turkiet i en artikel den 18 och även den 19 oktober 2018.

Här kan du läsa artikeln i Aktuell Hållbarhet

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Raziyeh Khodayari

Ansvarig miljö, hållbarhet, energitillförsel och energiaskor
Enhet: Energisystem
Telefon: 08-677 27 13
E-post: raziyeh.khodayari@energiforetagen.se