Upp- och nervända världen när byggreglerna debatteras

Jonasson och Aspelin bekymrar sig över de primärenergifaktorer som nu diskuteras i syfte att göra energikraven i Boverkets byggregler mer teknikneutrala. Detta är inte problemet, utan att byggreglerna utgår från begreppet levererad energi. Det mäter inte hur mycket huset faktiskt använder, utan hur mycket energi som köps in utifrån. Värmepumpsteknik bygger på eluppvärmning. Genom att installera en värmepump behöver man inte köpa lika stor mängd energi som huset faktiskt använder. Det är bara elen till pumpen som mäts i energikraven. Husets användning av energi är förstås densamma oavsett vilken energilösning som valts för uppvärmning. Ett fjärrvärmehus köper all sin energi som åtgår för uppvärmning. Så även om fjärrvärmehuset har lägre värmebehov för att det är bättre byggt, räknas det som sämre eftersom det köper in all energi utifrån.

Energiföretagen Sverige anser att systemgränsen för energikraven i byggreglerna bör utgå från "använd energi" i likhet med Energikommissionens och Miljömålsberedningens ställningstaganden som gjorts i bred politisk enighet. På detta sätt får vi teknikneutrala energikrav och hus som blir verkligt energieffektiva, med ett bra klimatskal (isolering o s v) som inte läcker energi i onödan.

Så länge energikraven i byggreglerna baseras på köpt energi kommer eluppvärmning med värmepumpsteknik att gynnas. Det kommer även fortsättningsvis leda till att hus som värms med el med värmepump kan byggas med sämre klimatskal än hus som värms med fjärrvärme. Det är givetvis bra att de som värmer sina hus med el installerar värmepumpar då eluppvärmning via elpanna bör undvikas i så stor utsträckning som möjligt eftersom elen, som ju börjar bli en bristvara i Sverige, behövs till annat i den stora omställning som pågår av till exempel fordonsflottan.

Per Jonasson och Johan Aspelin hävdar också att primärenergifaktorerna får en ”oerhört stor påverkan på den svenska bostads- och värmemarknaden”. Faktum är att dagens utformning redan har haft stor påverkan genom att hus med sämre klimatskal byggts under alltför lång tid. Det märks inte minst när energideklarationer gjorts i nybyggda områden som visar att husen i realiteten inte klarar energikraven. Med primärenergifaktorer avspeglas de faktiska förhållandena, ”verkligheten”.

Vi vill också upplysa om bränsletillförseln i fjärrvärmen eftersom artikelförfattarna får det att verka som om hela Sveriges fjärrvärmenät värms med plast. Något som borde glädja dem är att 6 procent av fjärrvärmen producerades med värmepumpar. 8 procent kommer från restvärme från till exempel industrier eller datahallar. 14 procent var rökgaskondensering - en teknik som gör att man kan utvinna energi ur rökgasen som annars bara skulle ”gå upp i rök”. 22 procent kom från avfallsbränsle med både

biobaserat och fossilt ursprung. Den största andelen, 41 procent, kom från biobränsle som består av rester från skogsavverkning; som grenar och toppar, eller rester från pappers- eller träindustrin.

Sammanfattningsvis är fjärrvärme en mycket resurseffektiv uppvärmningsform som gör att vi kan spara värdefull el till annat. Till exempel för att ställa om fordonsflottan och industrisektorn till fossilfrihet.

Erik Thornström, Ansvarig skatter och styrmedel - resurseffektivitet och energianvändning
Lina Enskog Broman, Ansvarig Fjärrvärme, kraftvärme och fjärrkyla

Här kan du läsa artikeln i Aktuell Hållbarhet