Replik: Energirenovera gärna – men ge rätt incitament att energieffektivisera

Publicerat av: Anna Lejestrand ·

REPLIK DEBATT - Sverige måste införa långsiktigt hållbara styrmedel för energieffektivisering. Men vi menar att dessa måste utformas på marknadsmässiga grunder och med fokus på effektutmaningarna i energisystemet, skriver Erik Thornström, Energiföretagen Sverige.

Erik Thornström - Ansvarig skatter, styrmedel, energianvändning och resurseffektivitet - replikerar idag i Altinget på Fastighetsägarnas inlägg "Renoveringsvåg rätt för en svensk omstart":

Fastighetsägarna Sverige lyfter i sitt debattinlägg (11/8) att svenska regelverk bör ses över för att samspela med EU:s initiativ om en energirenoveringsvåg. Energiföretagen Sverige instämmer i att rätt incitament för energieffektivisering i byggnader är viktiga inom EU:s Gröna giv och i ”omstarten” av Sverige. Vi håller också med om att ta lärdom från tidigare svenska energirenoveringsstöd, som varit svagt efterfrågade, och i stället verka för långsiktigt hållbara regelverk.

Begreppsförvirring

Energieffektivisering måste absolut vara lönsam. Men en reglerad prissättning av fjärrvärme leder inte till detta. Att fjärrvärmeföretagen prissätter effekt i allt större omfattning beror på att man har höga fasta kostnader för att producera värme de kallaste vinterdagarna, så kallad spetsproduktion, och en kostnadsriktig priskonstruktion gynnar kundkollektivet. När fler fastighetsägare delvis konverterar till värmepumpar och bara använder fjärrvärme de kallaste vinterdagarna, måste fjärrvärmeföretagen ta betalt för de faktiska kostnaderna, annars får resten av kunderna stå för kostnader de inte orsakat.

I sitt inlägg blandar Fastighetsägarna samman tillförsel av el genom solceller på en byggnad, med energieffektivisering. Att installera solceller minskar inte en byggnads energibehov och är därmed inte en energieffektiviseringsåtgärd. Tvärtom har denna begreppsförvirring varit ett av problemen med energikraven i byggreglerna och det är därför välkommet att regeringen beslutat att se över detta regelverk.

Effektgränsen är rimlig

Vidare hävdas att det skulle finnas en ”straffskatt” på egenkonsumerad förnybar energi. Vi anser tvärtom att dagens energiskatteregler med en effektgräns som är likvärdig för alla kraftslag är rimliga, och där slipper också små anläggningar betala energiskatt för sin egenproducerade förnybar el. Storleksgränsen är motiverad av administrativa skäl och för att gynna mikroproduktion av förnybar el.

Fastighetsägarna anser dock att även större kommersiella fastighetsägare ska subventioneras och slippa betala energiskatt på sin egenkonsumerade storskaliga elproduktion. Vi håller med om att energiskatten på el är hög, men det är inte en lösning att införa fler skatteundantag som undergräver konkurrensen mellan olika aktörer på marknaden. Producenter på samma marknad behöver ha samma villkor. En höjd effektgräns skulle dessutom snedvrida konkurrensen på värmemarknaden och ensidigt gynna individuella elbaserade uppvärmningslösningar, vilket i sin tur förvärrar effektsituationen i elförsörjningen ytterligare.

Den stora utmaningen

Inom ramen för Färdplanen för fossilfri uppvärmning, som togs fram inom Fossilfritt Sverige av värmemarknadens aktörer, upplever vi att det råder en stor samsyn med kunderna om att de höga effektbehoven är den stora utmaningen med att fasa ut de sista fossila bränslena. Därför anser vi att energieffektiviseringsåtgärder bör fokusera på till exempel ökad användarflexibilitet där energianvändningen för uppvärmning kan jämnas ut över tid, vilket då minskar effektbehovet, både i el- och fjärrvärmesystemen.

Fokus på effektutmaningarna

Vi instämmer i att det behövs samordnade informationsinsatser så att energirenoveringar genomförs på ett sätt som ger energieffektivisering på riktigt, ur både ett fastighetsägar- och energisystemperspektiv. Vi instämmer också i att reglerna kring delning av energi behöver ses över och till sist: vi bejakar enkelhet i regelverket för mikroproducenter, men ifrågasätter rimligheten i att resterande kundkollektiv ska stå för den kostnad som uppstår i elnätet för att hantera denna produktion.

Avslutningsvis: Vi är helt eniga med Fastighetsägarna om att Sverige nu behöver ta chansen att i en hållbar och grön omstart införa långsiktigt hållbara styrmedel för energieffektivisering men vi menar att dessa måste utformas på marknadsmässiga grunder och med fokus på effektutmaningarna i energisystemet.

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Erik Thornström

Erik Thornström

Ansvarig skatter och styrmedel - resurseffektivitet och energianvändning
Enhet: Politik och kommunikation
Telefon: 08-677 27 08
E-post: erik.thornstrom@energiforetagen.se