Åsa Pettersson: Sju förslag till våra nya ministrar

Statsminister Magdalena Anderssons regeringsförklaring lyfte fram en grön industriell revolution som en förutsättning för att klara såväl jobb som klimatomställning. Denna revolution är eldriven och riskerar att kvävas i sin linda om inte förutsättningar i form av elproduktion och elnät, liksom en konkurrenskraftig värmesektor finns på plats.  Energiföretagen Sverige har sju konkreta förslag till energiminister Khashayar Farmanbar, och klimat- och miljöminister Annika Strandhäll, att snarast ta sig an.

Sveriges klimatmål kräver att vi fasar ut användningen av fossila bränslen. Den el vi producerar i landet idag är över 98 procent fossilfri och det är i stället i industrin och transportsektorn omställningen ska ske och elektrifiering är den lösning flest efterfrågar.

Många svenska företag har redan kommit långt i sitt omställningsarbete och efterfrågan på elbilar och laddinfrastruktur ökar stadigt. Vi befinner oss därför i en situation där vi ska tillvarata Sveriges möjlighet att ta ledartröjan i den globala omställningen, samtidigt som vi måste lösa de utmaningar som utvecklingen innebär för energisystemet. Vi måste helt enkelt kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt: Vi ska driva utvecklingen och samtidigt se rationellt på vad som måste göras. Och viktigast av allt: agera.

Vår nya regering bär ett stort ansvar för att snarast få på plats en framsynt och långsiktig energipolitik liksom en modern energilagstiftning, anpassad efter dagens utmaningar. Energisystemet är komplext och vi behöver bygga ut stamnätet såväl som region- och lokalnät, skapa incitament för ny fossilfri elproduktion och laddinfrastruktur, liksom möjliggöra nya tekniker som vätgas och CCS. Energibranschen står på tå för att kunna leverera all den el och energi som krävs för den gröna industrirevolutionen, så låt oss nu ta ett ordentligt kliv från prat till verklighet.

Vi hoppas att den nya regeringen kan visa handlingskraft och snarast ta fram nya och genomförbara förslag såväl som att söka samsyn i frågorna i riksdagen.

Ett förslag till Khashayar Farmanbar, energi- och digitaliseringsminister, och klimat- och miljöminister Annika Strandhäll, är att sätta fokus på följande sju punkter för att snabbt adressera både utmaningarna på kort sikt och möjligheterna framåt i energisystemet:

• Skapa rätt förutsättningar för ny elproduktion. För att möta en kraftigt ökad elanvändning behövs omfattande ny- och reinvesteringar i elproduktion. I dag försvåras detta av en brist på långsiktig förutsägbarhet där investerare upplever den politiska risken som den mest hämmande faktorn. För en fortsatt hög leveranssäkerhet till konkurrenskraftiga priser, bör regeringen utreda elmarknadens investeringsförutsättningar, men även följa upp och analysera elområdesreformen. Vi behöver också säkerställa ersättning för de stödtjänster som den planerbara kraften tillför systemet.
• Snabba på utbyggnaden av elnätet. Stora delar Sveriges elnät byggdes på 50- och 60-talet och vi har Europas äldsta stamnät. Elnätet behöver därför förnyas, på alla spänningsnivåer, liksom byggas ut för att klara att överföra en ökad mängd el och klara nya stora anslutningar. Regeringen har tidigare pekat på att man vill halvera ledtiderna för att bygga elnät, men det går för långsamt. För att komma vidare behövs till exempel beslut om att luftledning är utgångspunkten när nätet byggs på högre spänningsnivåer.
• Sätt ett ambitiöst mål för stamnätets överföringskapacitet. Svenska kraftnäts begränsningar i stamnätets överföringskapacitet hotar såväl leveranssäkerheten som den elektrifiering som är nödvändig för klimatomställningen. Begränsningarna medför stora prisskillnader inom landet och leder till högre elräkningar för hushållen och uteblivna investeringar i näringslivet i landets södra delar. Svenska kraftnät måste ges ett ambitiöst mål för nivån på stamnätets överföringskapacitet som är i linje med samhällets växande behov.
• Ta fram en strategi för fjärr- och kraftvärmens viktiga roll i energisystemet. Mer än hälften av alla bostäder och lokaler i Sverige värms med fjärrvärme. Bland flerfamiljshus är andelen omkring 90 procent. Kraftvärmen ger el även när det är mörkt och vindstilla och är samtidigt en lokal produktionskälla – som inte minst är viktig då det finns flaskhalsar i elnätet. Trots lovord från alla riksdagspartier har fjärr- och kraftvärmens förutsättningar försämrats under senare år, bland annat genom avfallsförbränningsskatten och biooljeskatten. Fjärr- och kraftvärmen har dessutom potentialen att skapa negativa utsläpp genom bio-CCS, en ambition som höjdes i och med budgetbeslutet.
• Gör om vattenmyndigheternas förslag till miljökvalitetsnormer för att säkra vattenkraften. Miljökvalitetsnormerna utgör grunden för omprövningen av den svenska vattenkraften. De föreslagna normerna riskerar dock att få omfattande negativ påverkan på vattenkraftens produktions- och reglerförmåga, utan tydlig miljönytta och måste göras om. Regeringen måste vidare pröva vattenmyndigheternas åtgärdsprogram, i enlighet med riksdagsbeslutet i september, som pekar på vikten av balans mellan samhällsekonomisk kostnad och miljömässig nytta i enlighet med propositionen vattenmiljö och vattenkraft.
• Ta fram ett regelverk för vätgas. Vätgas kommer att bli en av de viktigaste pusselbitarna i klimatomställningen. Vätgas ska användas i många stora industrisatsningar för att producera allt från fossilfritt stål till elektrobränslen för sjöfarten. I dagsläget saknas dock ett fullständigt regelverk för hur vätgas ska förflyttas och hanteras.
• Besluta om slutförvaret. Det uppskjutna beslutet om slutförvar för använt kärnbränsle fortsätter att skapa osäkerhet på energimarknaden. Frågan är redo för beslut.

Regeringen har nu ett ansvar att skapa dessa viktiga förutsättningar för den gröna industrirevolutionen och den viktiga elektrifiering vi står inför. En stor del av arbetet kommer även att kräva att oppositionen tar sitt ansvar och är konstruktiv. Men initiativen måste komma från regeringen och de behöver komma nu. Energibranschen står redo för konstruktiva samtal och för att ta nästa steg på vägen mot elektrifiering och mot en grön industrirevolution.