Restvärmen viktig resurs i en cirkulär ekonomi
Publicerat av: Eva Rydegran ·
REPLIK I SECOND OPINION 210325. Anders Ydstedt, talesperson för Industrigruppen Återvunnen Energi, förespråkar en översyn av villkoren för restvärme i samband med att Energimyndigheten föreslår en samlad översyn av de styrmedel som påverkar fjärr- och kraftvärmen. Han hänvisar i sin debattartikel till att de totala leveranserna av restvärme till fjärrvärmen på senare år har stagnerat kring åtta procent. Vi menar dock att han har fel när han skriver att de totala leveranserna av restvärme inte ökat på senare år.
Vår statistik visar att leveranserna av industriell restvärme ökade med 700 GWh under perioden 2014–2019 till 4,6 TWh. Därutöver har fjärrvärmeföretagen under många år gjort investeringar för att möjliggöra mer användning av spillvärme från städernas avloppsreningsverk och andra lågtempererade flöden som till exempel från datahallar, sjukhus, dagligvarubutiker eller köpcentrum, motsvarade 1830 GWh. Sedan 2014 har också flera initiativ tagits i fjärrvärmebranschen där man aktivt bjuder in aktörer med spillvärme, även med lägre temperaturer. Till exempel har Öppen Fjärrvärme i Stockholm lett till att ett tiotal nya spillvärmesamarbeten etablerats och Vattenfalls initiativ SamEnergi i Uppsala- och Stockholmsområdet har lett till att spillvärme tillvaratas från bland annat livsmedelsindustri och kyllager. Vi bejakar också Energimyndighetens förslag i sin rapport om att ställa krav på att även utreda möjligheterna att tillvarata spillvärme med lägre temperaturer innan investeringar görs i nya värmeproduktionsanläggningar.
Vi ser stora värden, ur ett klimatperspektiv och även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, med att öka tillvaratagandet av restvärme, men för detta krävs dock ofta stora investeringar i överföringsledningar. Vi har sedan 2014 sett en utveckling där flera större städer kopplats samman i olika delar av landet som möjliggjort en ökad användning av restvärme till exempel Falun-Borlänge, Trollhättan-Vänersborg samt Arboga-Köping där även Kolsva kommer kopplas samman under 2021. Det pågår också nya sammankopplingsprojekt där Gävle och Sandviken nu är på väg att bindas samman för att öka användningen av spillvärme vilket beräknas minska CO2-utsläppen med ca 46 000 ton per år.
Samtidigt sker också en kontinuerlig strukturomvandling i industrin som också kan leda till att vissa spillvärmesamarbeten upphör eller minskar i omfattning. Ett aktuellt sådant är att tidningspapperstillverkningen hos SCA i Sundsvall avvecklas i år, vilket kommer att leda till ett bortfall av spillvärmeleveranser som måste ersättas med annan fjärrvärmeproduktion. För ett fjärrvärmeföretag är det förstås bättre att slippa göra en investering i egen värmeproduktion om det finns spillvärme tillgängligt i närheten. Flera aspekter behöver dock vägas in; som investeringskostnader i överföringsledningar, tillräckligt långa avtalstider, rätt temperaturnivåer och redundans för att säkra värmeleveranser om spillvärmen uteblir. Bestämmelserna om reglerat tillträde i fjärrvärmelagen bygger på att det måste vara lönsamt för både fjärrvärmeföretaget och industrin som har spillvärme, att den tillvaratas.
Det finns också exempel på att nya verksamheter väljer sin lokalisering för att kunna utnyttja restvärmen. Under de senaste åren har till exempel många etableringar av datahallar gjorts i anslutning till befintliga fjärrvärmenät så att restvärmen kan utnyttjas effektivt.
Andra investeringar som ökar effektiviseringen av fjärrvärmeproduktionen är rökgaskondensering och energiåtervinning av restavfall som behöver miljöbehandlas oavsett om vi använder energin i restavfallet eller inte. Tillsammans står rökgaskondensering och energiåtervinning av avfall för cirka 33 procent av fjärrvärmeproduktionen och bör med rätta betraktas som spillvärme som skulle ha gått förlorad om vi inte gjorde fjärrvärme av det.
Sammantaget står olika typer av restprodukter, spillvärme och industriell restvärme för cirka 55 procent av den tillförda energin till fjärrvärme. Hur denna produktion planeras måste utgå från en genomtänkt kalkyl som säkerställer att fjärrvärme kan levereras till kunder när de behöver det och det måste ske på villkor som sätts på en konkurrensutsatt fjärrvärmemarknad. Det gagnar varken industrin, fjärrvärmeföretagen eller deras kunder, och inte heller elsystemet, om vi krånglar till det med regelverk som åsidosätter de marknadsbaserade mekanismerna eller motverkar ett långsiktigt samarbete med industrin och andra aktörer för att ta emot deras rester.
Anders Ydstedt framför också att fjärrvärmen inte heller ökar sin andel av värmemarknaden. En orsak till detta är att det att det råder obalans i lagstiftningen mellan nätägare och externa värmeproducenter, skriver han.
Det stämmer att fjärrvärmen inte ökar sin andel av värmemarknaden trots att många nya bostäder och lokaler byggs och ansluts till fjärrvärmenät. Orsaken är bland annat att flera styrmedel motverkat fjärrvärmen som till exempel utformningen av energikraven i byggreglerna och i investeringsstödet för hyresbostäder. Detta innebär tyvärr att kunder väljer bort fjärrvärme och i stället satsar på elbaserade värmelösningar. Det leder i sin tur till ökad belastning på elsystemet, i synnerhet under perioder då det är kallt och det råder effektbrist. Detta är en utveckling som under rådande omständigheter är problematisk för elsystemet. Det är något som vi påpekat i vår 12-punktslista för kraft- och fjärrvärmen där vi bland annat efterfrågar en helhetssyn för att fortsätta utveckla kraft- och fjärrvärmen med fokus på försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet.
Användning av restvärme i fjärrvärmenäten är ett utmärkt exempel på cirkulär ekonomi och något som energibranschen uppmuntrar. En ökad användning av restvärme, även lågtempererad sådan, är förstås också en viktig del i öka resurseffektiviteten och fjärrvärmebranschens arbete med att bli fossilbränslefria.
Erik Thornström, ansvarig skatter och styrmedel, resurseffektivitet och energianvändning, Energiföretagen