Svenska kraftnät lever inte upp till elmarknadskrav

Tillgången på tillräcklig överföringskapacitet i elnäten är en förutsättning för såväl försörjningstryggheten som för den omfattande elektrifiering som krävs för klimatomställningen och som nu drivs av stora delar av den svenska industrin. Då måste samhället kunna lita på att den svenska stamnätsoperatören använder alla verktyg som finns i verktygslådan för att erbjuda marknaden maximal överföringskapacitet. Genom att ge Svenska kraftnät (Svk) ett mål för överföringskapaciteten i det svenska stamnätet skulle man tvingas att undersöka alla tillgängliga metoder för att i alla lägen erbjuda marknaden en så hög överföringskapacitet som möjligt.

Nordenergi uppmärksammade i juni de nordiska reglermyndigheterna på Svk:s omfattande begränsningar av överföringskapaciteten. Det gäller begränsningarna såväl inom Sverige som mellan Sverige och grannländerna. Som en följd av detta inledde Energimarknadsinspektionen (Ei) en tillsyn om huruvida Svk uppfyller den så kallade 70-procentregeln, i EU:s elmarknadsförordning. I början av november meddelade Ei att Svk har brutit mot kravet att erbjuda marknaden minst 70 procent av tillgänglig överföringskapacitet och beslutade att fortsätta tillsynen.

För år 2021 har Svk haft undantag från 70-procentkravet mot Danmark, Tyskland, Polen och Litauen. Detta efter att de nordiska reglermyndigheterna godkänt en ansökan från Svk. Under den nu pågående tillsynen har Svk i oktober ansökt om undantag från 70-procentsregeln även för år 2022. Den finska energimyndigheten avstyrker nu Svk:s ansökan i mycket hårda ordalag. Enligt uppgift förväntas också myndigheterna i Danmark och Norge avslå ansökan.

Även övriga nordiska systemoperatörer visar nu öppet sitt missnöje. Statnett har i ett marknadsmeddelande aviserat att man reducerar exportkapaciteten till Sverige. På sin hemsida förklarar man att en välfungerande marknad kräver transparent och förutsägbar tillgång till överföringskapacitet, och att principerna för tilldelning av handelskapacitet bör vara lika vilket fått till följd att den tillgängliga kapaciteten nu halveras.

Energiföretagen anser att upprätthållandet av god driftsäkerhet och hög leveranssäkerhet är centralt i Svk:s uppdrag, men att begränsningar ett verktyg som ska användas med stor försiktighet och inte som det främsta verktyget för att upprätthålla driftsäkerheten. Vi menar att Svk har ett stort mandat och omfattande resurser att anskaffa andra avhjälpande åtgärder som ger mindre inverkan på elmarknaden och därmed betydligt lägre kostnader för elkunderna. Exempel på sådant finner vi i grannländerna som mothandel i Danmark och nätvärn i Norge.

Även om Energiföretagen Sverige välkomnar Ei:s klargörande att Svk bryter mot det europeiska regelverket, och att den finska reglermyndigheten avslår Svk:s ansökan om undantag, så återstår dock obesvarade frågor.

– Elmarknadsförordningens artikel 16 om 70-procentsregeln avser i dess engelska originalversion endast överföringskapaciteten över nationsgränser. Men vilka regler gäller för överföringskapaciteten mellan de svenska elområdena? Med ökad elektrifiering, en ojämn fördelning av den svenska elproduktionen över landet och brister i elöverföringen måste detta förtydligas. Detta måste förtydligas med tanke på leveranssäkerheten och en ökande elektrifiering.

– Elmarknadens minimikrav på 70 procents överföringskapacitet är otydligt. Den europeiska tillsynsmyndigheten ACER har tagit fram en tolkningsrekommendation, men det verkar finnas olika uppfattning mellan systemoperatörer och tillsynsmyndigheter om denna. Det kan även ifrågasättas om ACER:s tolkningsrekommendation egentligen är i överensstämmelse med Elmarknadsförordningen. Det vore önskvärt om de nordiska regulatorerna gemensamt kunde analysera detta och bidra till att skingra osäkerheten.

– Från branschens perspektiv ställer vi oss frågande till hur tillsynen av tilldelning av överföringskapacitet egentligen sker? I en nära framtid kommer flödesbaserad kapacitetsberäkning att införas i Norden. Enligt denna metod minskar branschens möjligheter till insyn och därmed måste marknaden dels kunna lita på att de nordiska reglermyndigheterna kontinuerligt följer utvecklingen, dels att det finns ett fungerande samarbete mellan de nordiska systemoperatörerna.

Den tillgängliga överföringskapaciteten inom Sverige har stadigt minskat sedan 2016. Detta med konsekvensen att el från vatten- och vindkraft låses in i norr medan landets södra delar drabbas av höga elpriser. Det brådskar för regering och riksdag att adressera denna utveckling så att vi fortsatt säkrar leveranssäkerheten och samtidigt möjliggör klimatomställningen. Men även av rättviseskäl för alla elkunder och för att säkerställa en effektivt fungerande elmarknad.

Ett första steg för att vända utvecklingen är att etablera ett mål för överföringskapaciteten i det svenska stamnätet. Med ett ambitiöst men rimligt mål ökar incitamenten att finna kreativa lösningar för att i alla lägen erbjuda marknaden en så hög överföringskapacitet som möjligt. Detta för att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande och lägre kostnader för samhället.

Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen

Mer i ämnet:

Second Opinion: "Norge planerar reduktion av el till Sverige"

Energiföretagens på DI Debatt (29/10): "Sätt ett tydligt mål för stamnätets överföringskapacitet"