Sveriges beredskap behöver näringslivet

Det säkerhetspolitiska omvärldsläget är komplext och försämras över tid. Vi befinner oss i en allvarlig säkerhetspolitisk situation. Handelspolitik och handel påverkas i allt högre grad av säkerhetspolitiska frågeställningar. Pandemin är fortsatt en utmaning och leder till stora påfrestningar på samhället. Klimathoten kräver en balans mellan hållbarhet och säkerhet. Sammantaget ställer detta krav på flera åtgärder för att minska sårbarheter och öka samhällets motståndskraft. 

Efter pandemins utbrott vände sig såväl regering som myndigheter till näringslivet med frågan om hjälp att lösa vårdens akuta brister. I rekordfart ställdes verksamhet om och produktionen utökades för att producera handsprit, ansiktsmasker, skyddsförkläden, visir och annan skyddsutrustning.

För oss var det en självklarhet att göra vad vi kunde för att hjälpa till. Samtidigt var det också frustrerande att se hur våra kompetenser och verksamheter hade kunnat göra mycket mer nytta om vi hade en tydlig mottagare och upparbetade samarbetsformer med myndigheterna. Sveriges beredskap för kris och krig är fragmenterad och brister i koordination, kapacitet och struktur. 

Privata aktörer äger och ansvarar för många av de viktigaste samhällsfunktionerna oavsett om det rör sig om en fredstida kris eller leveranser under krig. Företagens roll för Sveriges beredskap är central, och näringslivet måste i mycket högre utsträckning vara en del av beredskapsplaneringen. Tillsammans kan vi öka samhällets motståndskraft vid kriser.

Näringslivet utgör en förutsättning för samhällets utveckling, förmåga och välstånd, dvs. grunden för ett robust samhälle. Investeringar och handelsflöden måste kunna upprätthållas och utvecklas. Grundläggande frågor såsom ansvarsfördelning och finansiering av näringslivets ökade roll inom krisberedskap och totalförsvaret måste tas på allvar. Den av regeringen tillsatta utredningen om en samordnad försörjningsberedskap är ett viktigt steg och vi förväntar oss att näringslivets perspektiv fullt ut beaktas.

Regering och riksdag föreslog under förra året inrättande av ett näringslivsråd för att för att möjliggöra användandet av näringslivets resurser för totalförsvarets behov. Vi ställer oss fullt ut bakom detta initiativ men vill understryka att detta nu kräver att vi gemensamt måste gå från ord till handling. Vi får inte nöja oss med att ha ett näringslivsråd på pappret. Rådet måste bidra till att skapa den tydlighet, förutsägbarhet och samarbetsform som saknats under de senaste årtiondena vilket blivit uppenbart under pandemin.

Ett näringslivsråd måste ges ett tydligt definierat uppdrag och förutsättningar för att fungera både under fredstid och i krig. Ett samhälle som är väl rustat för en kris är avgörande. Statens ansvar är givet men näringslivet behöver involveras på en helt annan nivå än i dag och dess förutsättningar och villkor måste fullt ut beaktas i denna process. Ett system som skapar obefogade konkurrensnackdelar för vissa aktörer måste undvikas.

Sverige måste ha en förmåga att planera för olika krisscenarier inklusive krig. Ett näringslivsråd behöver ges förutsättningar att kunna ge råd till regeringen i totalförsvarsfrågor och vara ett forum för informationsutbyte mellan Regeringskansliet, berörda myndigheter och näringsliv. Sammansättningen av rådet måste utgå från en väl förankrad representativitet, men utan att rådet behöver inkludera samtliga av totalförsvarets aktörer. De sektorer där verksamheterna till övervägande del drivs i privat regi ska prioriteras men med möjlighet att utöka rådet om en framtida kris så kräver. 

Hotbilden är bredare och mer komplex än någonsin. Att bygga ett motståndskraftigt samhälle kräver en gemensam ansats. Vi inom näringslivet är villiga att bidra och ta ansvar. Vi är en fundamental och central del av totalförsvaret och Sveriges beredskapssystem. Men för att kunna dra vårt strå till stacken krävs tydlighet, tidig involvering, kostnadstäckning och en välgrundad tanke kring privata företags roll utifrån deras förutsättningar och marknadens principer. 

Ett näringslivsråd är en bra början om det utvecklas utifrån den kontext vi i dag lever och verkar inom.

Göran Grén, avdelningschef Svenskt Näringsliv

Johan Wallér, vd Sveriges Apoteksförening

Hans Lindberg, vd Svenska Bankföreningen

Thomas Schölin, tf vd Drivkraft Sverige

Åsa Pettersson, vd Energiföretagen

Anna Karin Hatt, vd Lanbrukarnas riksförbund

Per Arfvidsson, vice vd Lantmännen

Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen

Anna Lefevre Skjöldebrand, vd Swedish Medtech

Maria Sunér, vd Svemin

Karin Brynell, vd Svensk dagligvaruhandel

Mats Galvenius, vd Svensk Försäkring

Mats Hedenström, näringspolitisk chef Svensk Handel

Richard Orgård, förbundsdirektör Säkerhetsföretagen

Robert Limmergård, generalsekreterare Säkerhets- och försvarsföretagen

Åsa Zetterberg, förbundsdirektör TechSverige

Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen

Marcus Dahlsten, vd Transportföretagen

Pierre Sandberg, förbundsdirektör Tågföretagen