Forcerad process äventyrar elnät och elektrifiering

Det råder bred samhällelig och politisk enighet om att ökad elektrifiering är nyckeln för att lyckas med Sveriges klimatomställning. Tidöavtalet summerar det framtida elbehovet till minst 300 TWh el år 2045. En sådan utbyggnadstakt kräver stora investeringar i ny fossilfri elproduktion, men också enorma investeringar i det svenska elnätet. Det handlar om hundratals miljarder kronor som måste investeras i stamnät, regionnät och lokalnät kommande 20 år.

Energibranschen har länge lyft kortare tillståndsprocesser som en nyckel för att lyckas med elnätsutbyggnaden, men också en stabil och långsiktig intäktsreglering som ger incitament för de investeringar som krävs. Elnätskundernas avgifter ska självklart vara rimliga, men vi måste samtidigt säkerställa att tillräckliga investeringar görs för att säkra leveranssäkerhet på kortare sikt och samhällets långsiktiga behov av att klara uppställda klimatmål genom elektrifiering av industri och transporter.

Trots detta föreligger det nu en reell risk att Energimarknadsinspektionen (Ei) med kort varsel och för 8:e gången i ordningen byter metod för hur man beräknar elnätsföretagens intäktsramar, utan att genomföra en noggrann analys av konsekvenserna.

Energiföretagen och Lokalkraft ser stora risker med att förändra metoden ännu en gång. Dels riskerar metoden i sig att påverka de långsiktiga investeringarna kopplade till elnätets fortsatta utveckling. Dels bidrar snabba regulatoriska förändringar till en osäkerhet på marknaden som även den missgynnar framtida investeringar och i förlängningen den framtida elektrifieringen.

Om Ei väljer samma modell som man nyligen gjort för gasregleringen, från en kapacitetsbevarande till en förmögenhetsbaserad modell, indikerar branschens egna preliminära beräkningar att kapitalbasen för många elnätsföretag reduceras kraftigt och för en del företag blir förändringen mycket dramatisk. I Sverige finns det gott om mindre elnätsföretag och om dessa får problem med sin kapitalanskaffning på grund av hastigt försämrade villkor, finns en risk att de kommer att få problem att fortsätta bedriva sin verksamhet, än mindre med en önskvärd nivå av investeringar.

Vi är positiva till den dialog som initierats med Ei om en ny intäktsreglering för elnätsverksamheten, men är samtidigt mycket oroliga att inte tillräcklig tid ges för analyser och beräkningar innan genomgripande förändringar görs. Vi menar att Energimarknadsinspektionen i sitt arbete med intäktsregleringen bör utgå från en målbild som skapar en långsiktig, stabil och förutsägbar modell för elnätsverksamheten. Vi menar att Ei måste lägga tid på nödvändiga analyser och bedöma konsekvenserna innan man genomför en förändrad modell. Och om sådana analyser skulle visa att en metodförändring är motiverad, måste behovet av eventuella övergångslösningar också analyseras.

Sverige befinner sig i en elkris där det blivit tydligt för alla att elnätet är en av Sveriges absolut viktigaste infrastrukturer. Investeringsbehoven är stora på både kort och lång sikt. Elnätet måste byggas ut och moderniseras. Det finns flaskhalsar i stamnätet och kapacitetsbrist lokalt. Ny typ av elproduktion ställer nya krav, både vad gäller typ av anslutning och geografi. Dessutom växer Sveriges städer och elfordon måste kunna laddas. Att i detta läge fatta beslut som i stället riskerar att leda till lägre investeringar och en lägre utbyggnadstakt av Sveriges elnät är inte rätt väg framåt. Låt oss ta den tid som krävs för att skapa en elnätsreglering som blir rätt, också på lång sikt.