Kablar i marken försenar elektrifiering

Foto: Matz Tapper Energiföretagen Sverige

Sverige står inför en oerhörd omställning och elektrifiering för att klara våra klimatmål. Prognoser från en rad bedömare pekar på att vår elanvändning kommer att fördubblas och överstiga 300 TWh år 2045 för att klara klimatmålen. För elnätet innebär detta flera utmaningar.

Vårt elnät byggdes ut som mest på 50 och 60-talen. Vi har Europas äldsta stamnät och en stor del måste bytas ut, rustas och moderniseras. Dessutom kräver en ökad elanvändning och elproduktion mera nät på alla spänningsnivåer; stamnät, regionnät och lokalnät. Redan idag är kapacitetsbristen påtaglig på flera håll i landet. Dels påverkar den överföringsförmågan i Sverige vilket påverkar elpriset framför allt i söder, dels påverkas etableringar av nya företag och utbyggnad av laddinfrastruktur och elproduktion.

Enligt Svenska kraftnät ska man bygga 700 mil ledning kommande 20 år för att klara leveranssäkerhet och omställning. Det är enorm utmaning. Men att bygga stamnät och regionnät med markkabel är inte något alternativ, annat än till exempel av utrymmesskäl i tätbebyggda områden. Den nyligen presenterade Klimaträttsutredningen slår fast att luftledning ska vara förstahandsval på högre spänningsnivåer. Att då utreda markkabel, även i de fall man vet att det inte är ett realistiskt alternativ, försenar nödvändig utbyggnad av elnätet och därmed samhällets elektrifiering och omställning.

Med markkabel tar felsökning längre tid och reparationer är kostsamma och mer komplexa då nedgrävda kablar måste hittas och friläggas. Medan en luftledning kan lagas omgående kan det ta veckor för att åtgärda felet i en markkabel. Att som utgångspunkt använda markkabel på högre spänningsnivåer är inte förenligt med den nivå av leveranssäkerhet som samhället har rätt att förvänta sig. Markkabel är också betydligt mer kostsamt än motsvarande luftledning och kostnaden ska i slutändan betalas av elnätskunden. 

Användningen av kabeltekniken behöver därför prioriteras där den verkligen behövs och gör störst nytta.

Luftledningar ödelägger inte markområden, lika lite som markbunden kabel är problemfri. Att schakta och spränga sig fram genom naturen för att gräva ner en kabel kan innebära en betydande miljöpåverkan jämfört med luftledningsalternativet. I Norge har luftledning blivit ett förstahandsval för att bygga ut elnätet på högre spänningsnivåer.

Detta för att uppnå en snabb och kostnadseffektiv utbyggnad som behövs för att klara den elektrifiering som samhället nu genomgår. 

Malena Swanson Falk
jurist Energiföretagen Sverige

Christer Gruber
sakkunnig, elnät