Ryssland och Kina behövs inte för ny kärnkraft
Publicerat av: Eva Rydegran ·
REPLIK I SVD 22-02-18. Lorentz Tovatt menar att det är svårt att bygga ny kärnkraft i Europa utan att öka inflytandet från Ryssland och Kina. Men marknaden är inte begränsad till leverantörer från Kina och Ryssland, även om de flesta reaktorer idag byggs av dessa två länder eftersom de expanderar sin kärnkraft kraftigt.
Detta är en replik på en debattartikel av Lorentz Tovatts i SvD 22-02-10
Globalt har kärnkraftsbyggandet varit ganska lågt sedan 90-talet. Det har lett till att antalet leverantörer av konventionell kärnkraft har minskat i världen. Likväl finns det ett antal leverantörer av storskalig kärnkraft, främst från USA, Kanada, Frankrike och Sydkorea. Till exempel har både USA och Frankrike framgångsrikt levererat reaktorer till Kina. Sydkorea bygger reaktorer både på hemmaplan och för export. Vad gäller bränslet kommer omkring 13 procent av det uran som bryts från Ryssland och Kina, det vill säga att 87 procent kommer från andra länder.
På kort tid har ett helt nytt fält inom så kallade små modulära reaktorer (SMR) växt fram. Internationella atomenergiorganets senaste sammanställning listar ett fyrtiotal leverantörer av SMR-reaktorer utanför Ryssland och Kina, varav två i Norden. Totalt utvecklas nu över 70 SMR-koncept runt om i världen. Energimyndigheten presenterade för några dagar sedan en satsning på svensk blykyld SMR-teknik med motiveringen att tekniken kan bli en nödvändig del av den nationella omställningen och en lovvärd exportprodukt.
Vi delar Tovatts oro för situationen i Ukraina. I sammanhanget kan nämnas att Westinghouse kärnbränslefabrik i Västerås, förser Ukraina med mer än hälften av Ukrainas kärnbränslebehov. Eftersom hälften av Ukrainas el kommer från landets 15 reaktorer, täcks en fjärdedel av Ukrainas elbehov av bränsleelement som tillverkas i Sverige.
En tryggad nationell energiförsörjning åstadkoms mest kostnadseffektivt och med lägst miljöpåverkan om man utgår från en kombination av alla tillgängliga fossilfria kraftkällor. Vi måste utgå ifrån fakta när vi fattar beslut om framtidens energisystem.
Carl Berglöf, kärnkraftsexpert Energiföretagen Sverige