Vi behöver mer, inte mindre, fjärrvärme

I Robert Bergs debattinlägg framförs synpunkter på renovering av miljonprogrammen, synen på den egna produkten och en mängd direkta felaktigheter och märkliga slutsatser rörande fjärrvärmens framtida förutsättningar.

Fjärrvärmen står idag för 50 procent av uppvärmningen av svenska byggnader. Den väl utbyggda fjärrvärmen i Sverige avlastar elnät och minskar elbehovet under en ansträngd tid i vårt energisystem. Svensk fjärrvärme produceras av rester från skogs- och träindustri, restavfall från hushåll och verksamheter samt spillvärme från industrier, datahallar etc. I många städer produceras dessutom el samtidigt som fjärrvärme i kraftvärmeverk. Ofta är det den enda lokala elproduktion som finns att tillgå. Om vi tog bort fjärrvärmen skulle vi alltså behöva ersätta den med eluppvärmning och ett ökat elbehov skulle bli resultatet. Den el som produceras i kraftvärmeverken utgör cirka 10 procent av Sveriges totala elproduktion skulle också gå förlorad och behöva ersättas med annan elproduktion. Var skulle all denna el komma ifrån? Lägg till att vi i de senaste prognoser som gjorts ser en fördubblad elanvändning framför oss på grund av elektrifiering av industri och transporter, så förstår man hur viktigt det är att vi behåller, och ännu hellre bygger ut, fjärrvärmen.

Energirenovering bör utgå från att byggnadens klimatskal ska förbättras så att det faktiska uppvärmningsbehovet reduceras. Detta åstadkoms bland annat genom byte till energieffektiva fönster samt god isolering av byggnadernas tak och väggar. I Karlstad har stora delar av det som kallas miljonprogrammet redan renoverats.

En annan sorts energieffektivisering är att gå från uppvärmning med direktverkande el, som vi idag finner i vissa villor, till att installera värmepump eller fjärrvärme. Detta för att minska elanvändningen. 

Energifrågor bör hanteras ur ett vidare systemperspektiv än de enskilda byggnaderna för att se helhetsbilden över vilka energiresurser som används till vad. I Karlstad levereras fjärrvärme som baseras på restflöden från industri och samhällen i regionen runt Karlstad - det finns ingen regnskog i Värmland. Det är dels rester från skogsindustrin som används i våra kraftvärmeverk för att framställa el och värme dels restvärme från Skoghalls Bruk. Vi utvinner också energin ur det avfall som blir över när invånare i Karlstad och grannkommunerna sorterat ut sitt matavfall och det som ska gå till materialåtervinning. Att använda restströmmar för en lokal energiförsörjning är inte en döende teknik, även i framtiden kommer vi behöva hushålla med resurser och låta så lite som möjligt gå till spillo.

Karlstads fjärrvärme levererar också stabila och förutsägbara energikostnader i en tid med kraftigt höjda elpriser. Inför 2023 är prisjusteringen med 1 procent för fjärrvärmen i praktiken en kraftig sänkning i relation till inflationen.

El är vår finaste energiform med många användningsområden och en viktig roll i den stora klimatutmaning vi står mitt i. Vi behöver spara och frigöra el för att klara omställningen av industri och transporter bort från det fossilberoende som finns idag.
För att åstadkomma detta och samtidigt kunna ta vara på ytterligare restströmmar bör fler välja fjärrvärme för sin uppvärmning i stället för tvärtom. Genom att göra så kan våra kraftvärmeanläggningar också bidra med ytterligare elproduktion när och där den behövs som mest. Fjärr- och kraftvärme har sällan varit så viktiga för vår energiförsörjning som nu.

Johan Thelander, affärsstrateg Karlstads Energi

Lina Enskog Broman, ansvarig kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla Energiföretagen

Här kan du läsa debatten i NWT