Välj rätt – och gör verklig skillnad i EU:s ödesfrågor!

Klimat, energi, säkerhet och Europas ställning i den globala konkurrensen. Högaktuella frågor, som i hög grad avgörs av EU. När svenska folket går till valurnorna den 9 juni kommer deras röster att ha ett stort inflytande på vilken väg Europa tar. Klimat- och energifrågorna spelar en central roll för både Europas säkerhet och konkurrenskraft. EU har efter Rysslands invasion av Ukraina kommit att träda fram som en allt tyngre aktör på klimat- och energiområdet. Då klimatomställningen även stärker EU:s energioberoende har EU:s klimatambitioner och regelverk på energiområdet kunnat skärpas ytterligare och driver idag Sveriges gröna omställning och nyindustrialisering framåt.

Detta är i linje med vad svenska väljare önskar. I 2023 års Europabarometer vill hela 58 procent av de svenska väljarna att Europaparlamentet prioriterar klimatfrågan, och rankar detta som tredje viktigaste frågan.

Samtidigt har svenska europaparlamentariker historiskt hållit en låg profil i dessa frågor. Med undantag för några få ambitiösa undantag, har relativt få svenskar valt att engagera sig i centrala utskott som miljö- eller industriutskottet. En konsekvens av detta är att det är framför allt andra länder som har satt avtryck i stora policypaket, som mandatperiodens flaggskepp Fit for 55. Vi menar att Sverige inte har råd att fortsätta att slarva bort klimat- och energifrågorna i Europa.

EU-valet är ett ödesval. Europa står inför avgörande vägval där det finns farhågor om att klimatambitionerna kan komma att sänkas, bland annat med hänvisning till industrins konkurrenskraft. Det är en motsättning som svensk energibransch inte skriver under på. Men knappast heller svensk elektrifierande industri, som storsatsat för att ligga i innerkurva i det internationella omställningsracet. Vi efterlyser snarare att europeiska och nationella ledare håller kursen mot uppställda mål och fokuserar på att röja hindren för utvecklingen.

Energibranschen ser därför tre huvudsakliga insatser under nästa mandatperiod för att klara den omställning vi är mitt inne i.

• En EU kommissionär med ansvar för den gröna omställningen. Politisk styrning mot full utfasning av fossila bränslen kräver en kommissionär som håller kursen i alla målkonflikter som uppstår.
• Ett ambitiöst EU-klimatmål för 2040. Det är viktigt att kursen mot koldioxidneutralitet 2050 hålls och Energiföretagen stödjer det föreslagna 90%-målet. Däremot ska EU inte detaljstyra hur målen nås. Ett högt pris på CO2 och utsläppshandel ska styra. Låt sedan medlemsstaterna finna sina specifika lösningar. För svensk del är det viktigt att till exempel nyttja bioenergin.
• En elmarknad som levererar. Dagens elmarknad stöttar inte utbyggnad av ny fossilfri elproduktion i tillräcklig grad för att klara omställningen. En översyn av EU-regelverken har nyss gjorts, driven av den utbudschock som drev upp elpriserna i samband med Ryssland invasion av Ukraina. Den har bidragit till att stärka kundernas ställning på marknaden i EU, utan de kontraproduktiva politiska pristak som först diskuterades. Men för att kunna möta framtida efterfrågan på produktion och nät, samt klara en flexibel och digital framtid behöver regelverken ytterligare översyn. Nya regelverk bör dock inte stressas fram, som var fallet under krisen.

Detta är prioriterade områden för energibranschen, men det finns en mängd andra klimat- och energifrågor som kommer att hanteras under nästa europeiska mandatperiod, och många frågor där Sverige har en unik roll. Det gäller till exempel Sveriges erfarenheter av bioenergi, vattenkraft och potentialen för negativa utsläpp.

Sverige ligger långt framme i klimatomställningen utifrån vår unika energisektor. Vi har en i stort sett fossilfri elproduktion. Vi har en elmarknad utan stora statliga ingrepp, som är välintegrerad med våra grannländer, och vi har en unik fjärrvärme med betydande potential för lagring av koldioxid. Detta är också grunden för att den svenska industrins konkurrensfördel i ett EU som går mot klimatneutralitet 2050. Det finns alltså unika erfarenheter att sprida och intressen att värna inom EU.

Men ska Sverige kunna göra avtryck, och tillvarata sina intressen, krävs att de svenska EU-parlamentarikerna ökar sitt engagemang i dessa frågor – och ser till att välja utskotten där såväl vår svenska vardag som vår gemensamma framtid till stor del avgörs. 

Europavalrörelsen har startat i ett läge där upprepade värmerekord, säkerhetsläget och våra framtida jobb gör klimat- och energifrågorna är mer angelägna än någonsin. Europavalet måste därför bli ett klimat- och energival - och väl valda måste europaparlamentarikerna agera strategiskt för att göra verklig skillnad, för såväl Sveriges som klimatets skull.

Åsa Pettersson, vd Energiföretagen

Här kan du läsa debatten på DI.se