Elektrifieringen har inte stannat – men det krävs reformer

Signalerna från industrin och energiföretag ute i landet ger dock en annan bild. SKGS senaste uppdatering av industrins elbehov konstaterar att industrins elbehov kommer att mer än fördubblas inom kommande tioårsperiod. Det finns alltså fortsatt stora möjligheter för Sverige att bli omställningens vinnare. För att accelerera klimatomställningen och elektrifieringen har Energiföretagen sammanställt de reformer vi vill se regeringen gå fram med snarast möjligt så att Sverige kan stärka konkurrenskraften, behålla företagen, jobben och säkra välfärdens finansiering..

Därför föreslår vi följande reformer:

1. Säkerställ att elsystemets utveckling går i takt med efterfrågan
   För att klara av att fasa ut fossila bränslen och kraftigt expandera elsystemet på bara 20 år fram till 2045 behövs en högre grad av planering och styrning. Samtidigt är det kritiskt att systemets utveckling behöver gå i takt med efterfrågan. Energiföretagen föreslår att regeringen bör initiera arbetet med att skapa processer och mekanismer för detta, vilket finns förslag till i Energiföretagens tidigare förslag till handlingsplan för klimatomställning och elektrifiering. Helt väsentligt för omställningens hastighet är också att EU:s klimatpolitik behöver ligga fast, inte minst systemet för handel med utsläppsrätter (EU ETS).
2. Utveckla den svenska elmarknaden genom att förbereda för ökade incitament för ny elproduktion i takt med efterfrågan
   Dagens elmarknad ger inte tillräckliga incitament för nödvändiga investeringar i elproduktion. Osäkerheter om elanvändningens utveckling, såväl i tid som volym innebär att någon form av bredare riskdelning kommer att krävas vid sidan av taktning. Samtidigt är det centralt att statliga åtgärder också har ett brett politiskt stöd som sträcker sig över flera mandatperioder eftersom den politiska risken upplevs som det dominerande hindret för investeringar av flera aktörer.
3. Reformera det kommunala vetot
   Det kommunala vetot i nuvarande utformning skapar en osäkerhet för såväl investerare som övriga aktörer där ett stort antal vindkraftsprojekt stoppas i sent skede. Ett beslut från kommunen behöver ligga fast under hela tillståndsprövningen. Energiföretagen efterfrågar därför förslag om ett reformerat veto i samband med regeringens kommande proposition om intäktsdelning.
4. Inför lokal ersättning till kommuner och närboende för landbaserad vindkraft
   Energiföretagen ser att det är nödvändigt att utveckla system för lokala incitament där nyttan av etableringar också kan stanna lokalt, i likhet med vad som införts i våra grannländer. Det är därför positivt att lokal återföring motsvarande fastighetsskatten för vindkraft har införts i höstbudgeten och att regeringen nu arbetar med att utforma detaljerna för hur stödet ska fördelas.
5. Riskdelning från staten behövs för att realisera potentialen inom havsbaserad vindkraft i takt med efterfrågan
   Havsbaserad vindkraft är ett energislag som på en fem- till tioårsperiod har störst möjlighet att bidra till stor mängd producerad el. I samtliga länder där utbyggnad har skett finns utvecklade system för riskdelning. Kostnaden för att bygga havsbaserad vindkraft har ökat väsentligt de senaste åren på grund av hög kostnadsutveckling för bland annat komponenter vida har överstigit inflationen. Därför behöver den havsbaserade vindkraften någon typ av riskdelning för att realiseras men det bör göras i takt med efterfrågan.
6. Genomför Energimyndighetens fjärr- och kraftvärmestrategi
   På senare år har fjärr- och kraftvärmen ställts inför stora utmaningar, med stor internationell konkurrens om biobränslen som i sin tur lett till stora kostnadsökningar och försämrad ekonomi. Det som står på spel med en utfasning av fjärr- och kraftvärmen är minskad elproduktion och effekt, där och när den behövs som mest, samt en sämre värmeberedskap för Sverige.
   
   Därför är det väsentligt att förslagen i Energimyndighetens fjärr- och kraftvärmestrategi genomförs eftersom de förbättrar förutsättningarna för investeringar i ny kraftvärmeproduktion.
7. Säkerställ att elnätsbolagens investeringsplaner kan fortsätta bortom 2027
   Elnätbolagens investeringsplaner de närmaste åren prognostiseras till att öka med 60 procent för att möjliggöra omställning och elektrifiering. Denna utveckling är helt avhängig att det finns långsiktiga, stabila och förutsägbara incitament för att investera i elnäten. Just nu ser Ei över nuvarande intäktsregleringsmodell, med oroande förslag för bl.a. kapitalkostnadsersättningen, som riskerar att göra det olönsamt att investera i svenska elnät. Svenska myndigheter bör medverka till att riksdagens mål om att kunna möta en efterfrågan om 300 TWh el kan nås.
8. Tydliggör roller och ansvar i samband med kapacitetsbrist i elnätet
   Det råder oklarhet vilken aktör som har ansvaret för att åtgärda bristande kapacitet i överliggande nät. Därför är det positivt att Elmarknadsutredningens betänkande lämnade förslaget att Ei skyndsamt ska ges i uppdrag att i samråd med elnätsbranschen närmare utreda utformningen av en eventuell lagreglering av ansvaret för att åtgärda bristande kapacitet i överliggande nät.
   
   Det är viktigt att regeringen skyndsamt går vidare och ger detta i uppdrag till Ei så att ellagens skrivningar om ansvar mellan de olika aktörerna förtydligas.
9. Klargöra förutsättningarna för elnätsföretagen att vara proaktiva och bygga på prognos
   Långa tillståndsprocesser medför att elnätsutbyggnad tar för lång tid, där proaktivitet är en nyckelfaktor för att elektrifieringen ska hinnas med. För att undanröja tvivel om vad regelverket säger, och med beaktande av de investeringsnivåer vi ser framöver, bör förutsättningarna klargöras kring hur framåtblickande investeringar hanteras i intäktsregleringen för elnätsföretagen
10. Tydliggör förutsättningar för villkorade elnätsavtal för snabbare anslutning
    Regelverket för tillämpning av villkorade nätanslutningar behöver förtydligas

Om industri och energibransch ska våga göra de investeringar som krävs, behövs ett ansvarstagande över partigränserna för att skapa en samsyn kring både målen och medlen för att klara omställningen. Med ett drygt år kvar till valet hoppas energibranschen på att stridsyxan kan begravas en gång för alla. Låt oss gå från ord till handling – vi vet vad som behöver göras!

Åsa Pettersson, vd Energiföretagen

Läs debattartikeln i Second opinion här.