Inför en Energiberedning för att säkra en långsiktig svensk energipolitik

Det är av en enkel anledning: Planering, byggtid och drift för ett energiprojekt, oavsett om det rör sig om kärnkraftverk, vind- och solparker, kraftvärmeverk, energilagring eller kraftledningar, sträcker sig över decennier.

Det blir då mycket svårt för företagsstyrelser och kapitalförvaltare att fatta beslut om miljardinvesteringar i projekt, när grundläggande investeringsvillkor som klimatmål, regleringar och avkastningsnivåer riskerar att förändras från mandatperiod till mandatperiod. Den resulterande tvekan slår sedan direkt mot den befintliga industri som är beroende av stabil, fossilfri energi till en konkurrenskraftig totalkostnad för att ställa om och expandera sin verksamhet – och för all industri som vill etablera sig i Sverige.

Samtidigt har blocköverskridande överenskommelser haft svårt att hålla över tid. Att de nuvarande energipolitiska samtalen har strandat är därför både ett misslyckande och en möjlighet. I samband med att samtalen avslutades efterfrågade både regerings- och oppositionsföreträdare nya samtalsformer. Vi, som representanter för den svenska energisektorn och industrin, samlas därför bakom ett  förslag för att föra arbetet framåt.

Det bygger på historisk erfarenhet. Sveriges riksdagspartier har tidigare lyckats enas om gemensamma riktlinjer inom andra politikområden som kräver långsiktighet, inte minst inom försvars- och pensionsfrågor. Det som kännetecknat dessa processer är att frågorna behandlats i parlamentariska arbetsgrupper, med representanter från samtliga åtta riksdagspartier i Försvarsberedningen och Pensionsgruppen som burit tydliga mandat från sina partier att kompromissa och komma överens.

Det är tydligt att svensk energiförsörjning, med avgörande påverkan på svensk jobbtillväxt, beredskap och klimatomställning, förtjänar samma fokus. Vi föreslår därför inrättandet av en parlamentarisk Energiberedning, baserad på följande principer:

1. Beredningen bör bestå av ledamöter från alla politiska partier i riksdagen, utgöra ett forum för konsultationer mellan regeringen och riksdag samt stöttas av ett kansli, som för enskilda uppdrag kan tillsätta specifika utskott bestående av experter från myndigheter och näringsliv. Regeringen har möjlighet att ge anvisningar för kansliets arbete, och kan sedan med utgångspunkt i Energiberedningens rapporter utforma sina förslag till riksdagen.
2. Beredningen bör bygga vidare på de tydliga steg framåt som Sverige tagit under de senaste åren för att fastslå en mer långsiktig planeringshorisont för energipolitiken. Målet skulle vara att nå en samsyn kring vad energisystemet ska leverera i dimensionerna volym, förmågor och plats på kort och lång sikt, och de politiska beslut som krävs för att nå dit. En sådan samsyn skulle då möjliggöra den långsiktiga planering och taktning mellan utbud och efterfrågan som är avgörande för en konkurrenskraftig elförsörjning.
3. Ett näringslivs- och intressentråd med representanter från arbetsmarknadens parter, näringsliv, civilsamhälle och energibransch bör inrättas i syfte att verka rådgivande till Energiberedningen. Rådet ska komma med rekommendationer till beredningen på bland annat förslag till inriktning, reformer och hur rådet ser på el- och energiefterfrågans utveckling. Existerande rådgivande organ, som exempelvis Svenska Kraftnäts Elmarknadsråd, bör även ge inspel till beredningen genom sina respektive myndigheter.

En sådan parlamentarisk beredning, där medlemmarna har starka mandat från sina partier och också möjlighet att bygga långsiktiga relationer och förtroende emellan sig, är även avgörande för att snabbt kunna agera när nöden kräver det.

Energikrisen 2022 och det rådande mycket osäkra omvärldsläget visar att stora beslut kan behöva fattas snabbt. Dessa beslut kan dock bara få den nödvändiga förankringen och legitimeten som krävs för att ligga till grund för näringslivets långsiktiga investeringar, om den bär den tyngd som en samlad riksdag kan uppbåda.

Därför uppmanar vi nu samtliga riksdagspartier att ta vidare de framsteg mot samsyn och samarbete som gjordes innan energisamtalen avslutades, och medverka till att en Energiberedning skapas i riksdagen så fort som möjligt. Det kommer stärka vår beredskap här och nu - och vår tillväxt för kommande decennier.

Åsa Petterson, vd Energiföretagen

Viveka Beckeman, vd Skogsindustrierna

Maria Sunér, vd SveMin

Pia Sandvik, vd Teknikföretagen

Daniel Badman, vd Green Power Sweden

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall

Jonas Hagelqvist, vd IKEM

Annika Roos, vd Jernkontoret

Johan Bruce, verksamhetsansvarig SKGS

Läs debattartikeln i Sydsvenskan här.