Reformer en förutsättning för omställning

Miljötillståndsutredningen (SOU 2024:98) har föreslagit en ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess. Lite förenklat går det nya förslaget ut på att vi ska ha ett regelverk, en sammanhållen process och en huvudmyndighet som håller ihop prövningarna. Detta är välkommet av flera skäl.

En enklare prövning. Prövningen är idag komplex, oförutsägbar och tar lång tid. Detta finns väl beskrivet i utredningen. Detta kan även stora delar av näringslivet vittna om. För energibranschen ser vi att i stort sett alla nya kraftverk och elnät kräver miljötillstånd, liksom ombyggnationer och nya satsningar i såväl kraftproduktion som elnät stöter på hinder.

Vi har exemplet vattenkraftverket i Untran, som har haft en utdragen process om 15 år för att få renovera och modernisera anläggningen. Ett annat exempel är vindkraften och fallet Grubban där bolaget efter sex år av fågelinventeringar och anpassning till skyddsavstånd fick avslag med motiveringen att “det inte går att utesluta en påverkan på örn i området”. Energiföretagen värnar givetvis den biologiska mångfalden – men sex år är en väldigt lång process, detta oavsett storlek på ett företag.

Sverige behöver anpassa sig till EU-rätten. Idag överimplementerar Sverige delar av EU:s regelverk på miljöområdet. Samtidigt ligger vi efter i implementeringen av andra. Konsekvensen blir en osäkerhet för verksamhetsutövare. Därtill kommer risken för överträdelseärenden, något som Sverige redan drabbats av, vilka kan ta lång tid och medföra stora kostnader. Ett exempel är Sveriges försenade implementering av Förnybartdirektivet avseende tillståndsprocesser för förnybar energi (KOMs referens C(2024) 7000/24 ärendenummer 2024/0249). Lagstiftningen skulle ha varit införlivad i svensk lagstiftning senast 1 juli 2024 –men har ännu inte kommit på plats.

Det handlar om stora värden, för klimatet och ekonomin. De flesta stora industri-, energi- och infrastrukturprojekt kräver tillstånd enligt miljöbalken. Hos svenska företag sker nu omfattande investeringar för att ställa om industrin och samhället för att fasa ut användningen av fossila bränslen och på så vis klara klimatmålen – en miljöåtgärd av oöverträffad omfattning. Accelerationskontoret uppskattar att industriinvesteringar (exklusive energi- och infrastruktursatsningar) motsvarande 239 miljarder kronor nu finns i ”tillståndsfas” där de ofta väntar på just miljötillstånd och att investeringar motsvarande ytterligare cirka 306 miljarder är i en ”tidig” fas, där de kommer att behöva genomgå tillståndsprocesser.

Det finns politisk samsyn. Långa ledtider inom miljöprövningen är inte en ny fråga. Debatten har pågått i många år men få reformer har förverkligats. Samtidigt som politiken efterfrågar ökad elektrifiering har man haft svårt att formulera hur tillståndsprocesser ska kortas. Vi har nu ett konkret och omfattande förslag på bordet. Tidö-partierna har tydliga utfästelser att reformera miljöprövningen. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari har uttryckt att åtgärder för att förenkla och förkorta tillståndsprocesser är nödvändiga för att klara klimatomställningen. På Socialdemokraternas kongress beslutades dessutom att ”Processerna för att få på plats ny energi ska bli enklare och billigare, bland annat genom att minska byråkratin och snabba på miljöprövningarna”. Vi har alltså en bred politisk samsyn i att miljöprövningarna ska effektiviseras.

Ebbesson och Darpö vänder sig främst emot förslaget att ta bort ett av de i dag två obligatoriska samråden. Det finns dock inget i förslaget som förhindrar att verksamhetsutövaren vid behov tidigt samråder med berörda grannar och miljöorganisationer under beslutsprocessen. Tidiga samråd kan spela en stor roll för att skapa acceptans och bästa form för en etablering av ny verksamhet. Detta är dock en av många frågor i till ett annars mycket stort och gediget utredningsarbete med stor potential.

Så låt oss se till helheten, där kortare tillståndsprocesser är ett måste om vi ska kunna öka takten i elektrifiering och klimatomställning, samtidigt som vi stärker Sveriges konkurrenskraft och välstånd.

Malena Swanson Falk, jurist Energiföretagen

Hannes Borg, ansvarig samhällskontakter Energiföretagen

Läs repliken i Svenska dagbladet här.