Yrkeshögskolan nyckel till snabb teknikutveckling

Statens ersättning till Yrkeshögskolan hänger inte med teknikutvecklingen Inom energi, bygg, installation, transport och industri växer behovet av specialiserad arbetskraft och här har yrkeshögskolan en central roll i att möjliggöra kompetensförsörjning. Kostnaderna för att bedriva tekniktunga utbildningar skenar och finansieringen hänger inte med. I höstbudgeten har regeringen chansen att skapa goda förutsättningar för företag som har behov av att anställa och för utbildningsanordnare att våga satsa på att driva utbildningar inom avancerad teknik.

Yrkeshögskolan utbildar allt från energiingenjörer/drifttekniker och kyl- och värmepumpstekniker till VVS-ingenjörer, fastighetstekniker, fordonstekniker, ventilationstekniker, järnvägstekniker, logistiker och betongingenjör. Det är dessa yrkesgrupper som ska installera värmepumpar, energieffektivisera fastigheter, sköta drift av energiproduktion och fjärrvärmeanläggningar, bygga ut elnäten, säkra klimatanpassningen i samhället samt säkerställa transporter och logistik.

Utbildningarna har hög matchning och stark arbetslivsanknytning, men också höga krav på utrustning, handledning och teknikuppdatering samt kräver stora investeringar i utbildningsmiljön.

Tyvärr finns en kostnadsutveckling för dessa utbildningar som inte matchas av ersättningsmodellen. Exempelvis kräver övergången till naturliga köldmedier inom kylteknik nya labbmiljöer och säkerhetsutrustning. Elektrifieringen av industrin och transportsektorn innebär att skolor måste investera i ny mät- och styrteknik eller en relevant maskin- eller fordonspark.

Dagens schablonersättning per studerande i YH-systemet tar inte hänsyn till denna typ av ökade kostnader eller stora investeringar. Resultatet blir att utbildningar inte startar, försvinner, eller bedrivs med föråldrad teknik.

Sveriges finanspolitiska reformutrymme inför hösten 2025 bedöms ligga på minst 80 miljarder kronor. Vi menar att en del av dessa medel måste öronmärkas för att förstärka tekniktunga yrkesutbildningar, särskilt inom yrkeshögskolan. Annars hotas både klimatomställningen och kompetensförsörjningen inom el, energi, bygg, installation och flera andra kritiska sektorer. Detta då utbildningsanordnare ser alltför stora ekonomiska risker med att bedriva tekniktunga utbildningar. Vidare ser vi att regeringen bör undersöka möjligheten till särskilt statsbidrag för investering att bygga utbildningsmiljöer som kan ligga till grund för yrkeshögskola, vuxenutbildning och branschskolor.

Vi uppmanar regeringen och riksdagen att i höstbudgeten:

• Skapa en tillfällig investeringspott för tekniktunga YH-utbildningar som behöver uppdatera utrustning och utbildningsmiljöer
• Öka antalet beviljade starter från tre till fem, detta skulle skapa långsiktiga ekonomiska förutsättningar och ge väsentligt fler färdigutbildade.
• Reformera YH-ersättningen långsiktigt, så att den tar hänsyn till olika utbildningars faktiska kostnader
• Ge Myndigheten för yrkeshögskolan ett tydligare uppdrag att prioritera utbildningar inom teknikomställningen

Utöver dessa uppmaningar önskar vi att regeringen dessutom tillsätter en utredning om att se över ersättningsmodellen till tekniktunga gymnasieutbildningar. Precis som för yrkeshögskolan tynger ökade kostnader utbildningar inom gymnasieskolan.

Hög teknisk kompetens inom energi, bygg, installation, transport och industri är centralt både för Sveriges konkurrenskraft och för att kunna genomföra en omställning till ett elektrifierat och klimatneutralt samhälle. Det är hög tid att reformera ersättningen till Yrkeshögskolan till att matcha takten i teknikutvecklingen!

Greta Hjortzberg Öhman, Ansvarig kompetensförsörjning, Energiföretagen
Daniel Rylander, Expert kompetensförsörjning, Svenska Kyl &Värmepumpföreningen
Elin Kebert, Expert kompetensförsörjning, Byggföretagen
Andreas Åström, Näringspolitisk chef, Installatörsföretagen
Britta Permats, VD, Svensk Ventilation
Caj Luoma, Chef Kompetensförsörjning, Transportföretagen

Läs debattartikeln i Dagens industri här.