Fjärrvärmens roll långt mycket större än bara värmevolym
REPLIK I SECOND OPINION:
Värmemarknaden kommer sannolikt att minska i framtiden men fjärrvärmen kommer att fortsätta ha en avgörande roll i det svenska energisystemet. För att värma samhällen men även för förmågan att avlasta elsystemet, för planerbarheten och inte minst för att höja Sveriges beredskap i händelse av kris.
Mats Nilsson menar i Second Opinion att fjärrvärmens framtid främst handlar om en “långsiktig avveckling” – och att politiken därför bör inriktas på prisreglering och statligt stöd för att hantera sjunkande volymer och kommande reinvesteringar.
Som debattören pekar på står fjärrvärmen, och värmemarknaden i stort, inför flera förändrade förutsättningar framöver. Ett ökat fokus på energieffektivisering, ett varmare klimat och ökad konkurrens om både bränslen och mellan olika uppvärmningslösningar utmanar branschen.
Även om värmemarknaden sannolikt kommer att krympa i framtiden handlar fjärrvärmens roll inte bara om “värmevolymer” – utan om dess funktion i energisystemet: att leverera trygg värme i städer och samhällen, att avlasta elsystemet när det är som mest ansträngt och att ta vara på energi som annars går förlorad. Kraftvärmen tillför dessutom planerbar och lokalt producerad el. Genom fjärr- och kraftvärmen avlastas elsystemet med motsvarande 10 gigawatt, vilket är mer än en tredjedel av topplastbehovet i det svenska elsystemet. Fjärrvärmesystemen har också viktiga beredskapsnyttor som möjliggör lokal ö-driftsförmåga. Något som blir allt viktigare i den pågående uppbyggnaden av totalförsvaret.
Mats Nilsson lyfter också att fjärrvärmen står inför stora reinvesteringar. I en rapport från Energimarknadsinspektionen uppskattas reinvesteringsbehoven i de svenska fjärrvärmenäten till cirka 70 miljarder kronor de kommande 20 åren. Det är stora tal men det innebär cirka 3,5 miljarder kronor per år och kan sättas i relation till fjärrvärmebranschens årliga omsättning på cirka 50 miljarder kronor. Reinvesteringsbehoven är kända sedan länge och något som fjärrvärmeföretagen tagit höjd för i sina investeringsplaner och som samtidigt ger möjlighet att använda effektivare teknik. Om fjärrvärmen i stället skulle avvecklas skulle det krävas stora investeringar i elnätet, vilket heller inte får glömmas bort.
Den centrala frågan är i stället hur fjärrvärmen kan utvecklas och fortsätta vara konkurrenskraftig genom till exempel lägre temperaturer, smartare drift, digitalisering, lagring och diversifiering i tillförseln av fjärrvärme. Att efterfrågan förändras innebär inte att fjärrvärmeinfrastrukturen saknar framtid – det innebär att den behöver moderniseras så att den levererar rätt tjänster i ett nytt energisystem till lägre kostnader. Fjärrvärmen har historiskt gått igenom flera omställningsfaser i att avveckla fossila bränslen i värmeproduktionen och behöver även nu anpassa sig till förändrade omvärldsförutsättningar. Energiföretagen har nyligen presenterat en reformagenda med 13 förslag som bidrar till fjärrvärmebranschens omställningsarbete för att möta framtidsutmaningarna.
Debattören hävdar att många aktörer försöker skydda fjärrvärmen genom olika styrmedel och exemplifierar med elskatten. Energiföretagen anser att energiskatten för elpannor och värmepumpar i fjärrvärmen temporärt bör sänkas till EU:s miniminivå på 0,6 öre per kilowattimme. Detta bland annat i syfte att kunna använda storskaliga elpannor som en flexibilitetsresurs i elsystemet under en period när vi ser att det finns ett elöverskott innan elektrifieringen i industrin väntas ta fart i större skala. Detta kan ske till en låg statsfinansiell kostnad på cirka 500 miljoner kronor per år jämfört med vad generella energiskattesänkningar skulle kosta. Energiföretagen välkomnar samtidigt både den generella energiskattesänkningen på el som genomfördes vid senaste årsskiftet och regeringens förslag i förra veckan om att slopa den årliga indexeringen av energiskatten för kommande år.
Det finns också andra styrmedel där fjärrvärmen i dag missgynnas – till exempel i Boverkets energihushållningsregler där individuella värmepumpslösningar gynnas framför fjärrvärmen. Energiföretagen förespråkar här teknikneutrala regler som inte styr valet mellan hållbara uppvärmningslösningar. Ett annat exempel på snedvridande styrmedel är biooljeskatten där biooljor så fort de används i fjärrvärmeproduktion belastas med skatt som om de vore fossila, men är skattebefriade när de i stället används som biodrivmedel.
Mats Nilsson lyfter prisreglering och stöd som det som behövs för att möta framtidsutmaningarna för fjärrvärmebranschen. Risken med en statlig prisreglering är att den i stället riskerar cementera dagens fjärrvärmesystem och den skulle också föra med sig att värmemarknaden i stort behöver regleras vad gäller till exempel anslutningsplikt. Branschen behöver i stället fokusera på den omställning och utveckling som krävs för ett fortsatt hållbart energisystem. Vi utesluter inte att riktade subventioner behövs i denna omställning. Till exempel bidrar det nyligen införda Kraftlyftet, och stödet för energiberedskapsåtgärder, till viktiga investeringar i ökad resiliens i fjärr- och kraftvärmen. Men fjärrvärmeföretagen behöver också få en bättre ersättning för de systemnyttor de tillhandahåller.
Erik Thornström, ansvarig skatter och styrmedel – resurseffektivitet och energianvändning, Energiföretagen Sverige