Ny lag kan försvaga kommunerna

Regeringen har nyligen presenterat en ny lag som ska motverka att kommunal verksamhet och kommunala bolag snedvrider konkurrensen för det privata näringslivet. Att offentlig verksamhet inte ska bidra till osund konkurrens är självklart. Men lagförslaget riskerar dock att få betydligt mer långtgående konsekvenser än avsett. I sin nuvarande form kan det bromsa innovationskraft, försvåra arbetet med civil beredskap och hämma utvecklingen i hela landet. 

Förslaget innebär att säljverksamhet som bedrivs av kommuner eller kommunala bolag och som anses kunna snedvrida konkurrensen ska bli enklare att förbjuda och straffet kan dessutom innebära retroaktiva viten. 

Samhällsnödvändiga satsningar kan utebli

Kommunala aktörer kliver ofta in där marknaden inte räcker till, när investeringar är för riskfyllda eller för olönsamma för privata aktörer, men helt nödvändiga för samhället. Det kan också handla om samhällskritisk infrastruktur där det vore alltför riskabelt att helt överlåta ansvaret till marknaden. Om riskerna för kommuner att kliva in på ett område blir för höga så kan konsekvensen bli att samhälls­nödvändiga satsningar helt uteblir.

Det förändrade säkerhetspolitiska läget har gjort behovet av robust samhälls­kritisk infrastruktur tydligare än på länge. Kommunala bolag är centrala aktörer i att säkerställa vatten-, värme och elförsörjning, avfallshantering och digital infrastruktur. En lagstiftning som begränsar deras möjligheter att agera riskerar därför att försvaga, inte stärka, samhällets robusthet och beredskap.

Stadsnäten som exempel

Stadsnäten illustrerar detta. De lokala fibernäten ägs oftast av kommuner eller kommunala bolag och fungerar som en öppen infrastruktur där olika internet- och tjänsteleverantörer kan erbjuda sina tjänster till hushåll och företag. Samtidigt finns privata aktörer som är intresserade av att köpa upp dessa nät. Men stadsnäten utgör samhällskritisk infrastruktur och bör inte styras av kortsiktiga vinstintressen. För att säkerställa robusthet och säkerhet krävs ibland investeringar som är olönsamma på kort sikt men nödvändiga, särskilt i kris- och krigssituationer. Det ansvaret kan inte alltid garanteras av privata ägare.

Ett tydligt exempel finns även inom avfallshanteringen. Många kommunala återvinningscentraler tar i dag emot bygg- och rivningsavfall från småföretag, trots att det egentligen inte är ett kommunalt ansvar. Den servicen gör det enklare för mindre företag att göra rätt och minskar risken för nedskräpning och illegal avfallshantering. Erfarenheterna från Think Pink-skandalen visar dessutom vilka konsekvenser oseriös avfallshantering kan få. Om kommuner av rädsla för dryga böter tvingas sluta erbjuda denna service riskerar resultatet av lagstiftningen att leda till mer illegalt dumpat avfall, större miljöproblem och ökade kostnader för samhället.

Elsamverkan kan påverkas

Elnätens funktion vid kris eller krig riskerar också att drabbas av lagförslaget. Kommunala elnätsbolag samarbetar i dag genom Elsamverkan och kan vid stora störningar låna personal och utrustning av varandra för att snabbt återställa elförsörjningen. Eftersom stödet ofta sker över regiongränser och mot ersättning finns en risk att det klassas som otillbörlig offentlig säljverksamhet. Konsekvensen kan bli att bolag tvingas att avstå från att hjälpa varandra – trots att samhällskritisk elförsörjning står på spel.

Att beskriva lagförslaget som ett sätt att sätta stopp för kommunala gym eller caféer, vilket ofta sker i den politiska retoriken, är därför en kraftig förenkling. Det riskerar att dölja de verkliga konsekvenserna för samhällsviktig infrastruktur och lokal utveckling. Dessutom har utredningen bakom lagförslaget haft svårt att visa att offentlig säljverksamhet generellt utgör ett omfattande konkurrensproblem.

Om riksdagen antar förslaget blir tillämpningen avgörande. Konkurrensverket kommer att få en central roll, och regelverket måste tillämpas med proportionalitet, förutsebarhet och förståelse för skilda lokala förutsättningar. Fokus måste ligga på verkliga fall av osund konkurrens, inte på samhällsnyttiga initiativ.

Trubbig lagstiftning riskerar stoppa investeringar

Sverige behöver en väl fungerande konkurrens. Men vi behöver också offentliga aktörer som kan agera inom områden som stärker Sveriges utveckling och vid tillfällen när marknaden inte räcker till. Om lagstiftningen blir för trubbig riskerar vi att stoppa just de investeringar som bygger innovation, stärker beredskapen och möjliggör utveckling i hela landet. Det vore ett högt pris att betala för en lag som säger sig värna konkurrensen.

Åsa Petterson, vd, Energiföretagen Sverige

Per Nordenstam, vd, Sobona – Kommunala företagens arbetsgivarorganisation

Palle Lundberg, vd, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Tony Clark, vd, Avfall Sverige

Elin Bertilsson, vd, Stadsnätsföreningen

Läs debattartikeln i Svenska dagbladet här.