Miljöbyggnadskriterier görs om
Det mest använda systemet för miljöcertifiering av byggnader i Sverige är Miljöbyggnad. Det som värderas är kvalitet, inomhusmiljö och energianvändning och det är organisationen Sweden Green Building Council, SGBC, som utvecklat systemet. Ett arbete pågår sedan en tid för ta fram en ny version – Miljöbyggnad 3.0. Förhoppningsvis kommer den nya versionen att fokusera mer på byggnaders kvalitet än på att värdera energianvändningen.
Under den tid som Miljöbyggnad har funnits har mycket hänt inom både byggteknik och energi liksom hur vi ser på hållbarhet. Det gör att det finns ett behov av att förnya certifieringssystemet.
– Vi har under en längre tid fört diskussioner med Sweden Green Building Council om att kriterierna för Miljöbyggnad styr fel när det gäller fjärrvärme, så vi hoppas att den översyn som nu görs leder till nödvändiga förbättringar, säger Raziyeh Khodayari, ansvarig miljö och energitillförsel på Energiföretagen Sverige.
För att uppdatera kriterierna har SGBC tagit hjälp från både byggbranschen, akademin och till viss del experter från energibranschen. Man har också uppmanat till att skicka in synpunkter på de nya kriterier som arbetats fram, något som både Energiföretagen Sverige och dess medlemmar har gjort.
På flera punkter har vi på Energiföretagen Sverige varit kritiska. Det gäller framför allt det faktum att Miljöbyggnad (liksom Boverkets byggregler) utgår från köpt istället för använd energi vilket premierar energiproduktion i byggnaden, framför energiproduktion i gemensamma system. Det säger däremot ingenting om hur välbyggt själva huset är. Det betyder att man kan fortsätta bygga hus som har hög energiförbrukningen bara det använder liten mängd köpt energi.
Indikator 4 i Miljöbyggnad rör miljövärdering av el och fjärrvärme och syftet är att ”premiera byggnader som i stor utsträckning använder energi som är förnybar, som ger små utsläpp och lite avfall”. Energiföretagen Sverige håller med om att ”förnybar energi” är ett viktigt betygskriterium. Det finns dock andra kriterier som är lika relevanta att beakta, till exempel resurseffektivitet.
Övriga problem som uppmärksammas rör bedömningen av kraftvärme, rökgaskondensering, värmepumpar i fjärrvärmenäten och energiåtervinning av avfall. En felaktig miljövärdering av el och fjärrvärme riskerar att driva utvecklingen i fel riktning. Därför bör resurseffektivitet ur ett systemperspektiv ingå i syftet med Indikator 4.
Energiföretagen Sverige är inte ensamma om att se problemen med Miljöbyggnad och befara att de kan leda till ett mindre effektivt energisystem. I en intervju på Second Opinion den 12 augusti lyfte forskaren Fredrik Martinsson, IVL, en del av problemen med nuvarande kriterier för Miljöbyggnad. Två debattartiklar har relativt nyligen publicerats i ämnet. Den första, skriven av Jenny Gode, Enhetschef IVL och Fredrik Martinsson, Energiexpert IVL, publicerades i Byggindustrin i början av sommaren. Den andra skrevs av Erik Dotzauer, Fortum Värme, och publicerades på Second Opinion 15/8.
Under augusti kommer SGBC att genomföra ett antal hearingar för att ta emot synpunkter på revideringen av Miljöbyggnads regelverk.
– Vi tycker det är viktigt att Miljöbyggnad dokumenterar hur kommentarer från oss och andra hanteras så att det tål granskning av oberoende forskare med energisystemkompetens, påpekar Raziyeh Khodayari.
Energiföretagen Sverige, och tidigare Svensk Fjärrvärme, har skickat tre brev till SGBC med synpunkter på utformningen av Miljöbyggnad. Breven finns att läsa här. Notera att när det gäller miljövärdering av spillvärme så har det åtgärdats efter samtal med SGBC.