Utredning om fastighetstaxering lämnar mer att önska
Publicerat av: Annika Johannesson ·
Energiföretagen Sverige har under sommaren lämnat remissvar på betänkandet ”Fastighetstaxering av anläggningar för el och värmeproduktion” (SOU 2016:31). Trots att utredningen har analyserat områden som länge har efterfrågats har den inte lyckats ta fram alla förslag som behövs för att skapa en rättvis och likformig fastighetstaxering. Förslaget om att fastighetstaxera värmedelen i kraftvärmeanläggningar riskerar dessutom att undergräva ambitionerna i Energiöverenskommelsen om en konkurrenskraftig fjärrvärme och minskad elanvändning i uppvärmningen.
– Det finns delar i utredningen som vi tillstyrker, till exempel förtydligandet av hur vind- våg- och solkraftverk ska fastighetstaxeras, tätare taxeringsintervall och att fastighetstaxeringen ska ta hänsyn till i vilket elområde byggnaden ligger, säger Inge Pierre, sakkunnig skatter och styrmedel/el, på Energiföretagen Sverige.
– Andra delar är mer bekymmersamma, som att utredningen vill fortsätta att fastighetsbeskatta elcertifikat och en bristande analys av hur kalkylräntan bör beräknas. Ett annat område är antaganden om vattenkraftverkens livslängd, som är långt ifrån dagens verklighet, fortsätter han.
En stor del av remissyttrandet tar också upp förslaget om fastighetstaxering av värmecentraler och kraftvärmeverk. I dagens lagstiftning fastighetstaxeras elproduktionen i ett kraftvärmeverk (som gör både el och värme), medan värmedelen inte beskattas. Det bygger på den så kallande ”övervägandeprincipen”. Den innebär att om en byggnad används för flera ändamål bestäms byggnadstyp av den del vars värde är övervägande. För kraftvärmeverken är det alltså elproduktionen.
Utredningen föreslår att även värmeproduktionsdelen ska fastighetstaxeras och -beskattas, ett förslag som ursprungligen kommer från Skatteverket men som stoppades i avvaktan på en djupgående analys. Den analysen är inte gjord inom ramen för utredningen, är Energiföretagen Sveriges bedömning.
Utredningen vill alltså undanta just dessa byggnader från den vedertagna övervägandeprincipen som gällt sedan 1980-talet och som omfattar alla sorters byggnader. Utredningen föreslår också att reglerna från 1980-talet om skattebefriade så kallade värmecentraler ska begränsas till vad som benämns icke-kommersiell värmeproduktion.
– Detta och flera andra delar i förslaget strider mot den ursprungliga intentionen att ha en fastighetstaxering som är både rättvis och likformig. Utredningens förslag beräknas öka skatteintäkterna med 157 miljoner per år, och det är mycket lågt räknat. Förslagen att beskatta värmedelen riskerar att slå undan benen för fjärrvärmeföretag som redan idag har svårt att få verksamheten att gå ihop, konstaterar Erik Thornström, sakkunnig skatter och styrmedel/fjärrvärme på Energiföretagen Sverige.
– Förslagen motverkar också det som Energiöverenskommelsen lyfter fram som viktigt i energisystemet, nämligen behovet av en fjärrvärmesektor som kan konkurrera på värmemarknaden och därmed minska elanvändningen i uppvärmningen. De strider även mot EU:s uttalade mål att öka andelen kraftvärme, avslutar han.
I remissvaret lyfts många frågor som är problematiska i utredningens förslag, i många fall beroende på en bristande analys av konsekvenser och verkliga förhållanden. Flera av dessa delar har Energiföretagen Sveriges experter tidigare lyft under utredningens gång.
Läs hela remissyttrandet här.