Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Ingen fastighetsskatt på värmeproduktion i närtid

Publicerat av: Kalle Lindholm ·

Huvudinnehåll

Skatteverket kommer inte att taxera värmeproducerande enheter, alltså värmeverk eller värmedelen i kraftvärmeverk, vid den allmänna fastighetstaxeringen år 2019. Ny lagstiftning utifrån förslag i SOU 2016:31 (Fastighetstaxering av anläggningar för el- och värmeproduktion) hinner inte antas i tid till dess, så Skatteverket avvaktar en sådan lagstiftning innan fastighetstaxering av värmeproducerande enheter kan ske.

Skatteverket meddelade den 19 december att taxering av värmeproducerande enheter inte finns med i den allmänna fastighetstaxeringen som ska ske år 2019 (AFT 19). Den nya lagstiftning som presenterades i april i år hinner inte beslutas och träda i kraft i tid för att detta ska vara möjligt. Det krävs omfattande förberedelsearbete inför en allmän fastighetstaxering och att inkludera en ny typ av verksamhet.

– Skatteverkets besked är positivt och innebär att frågan om en eventuell fastighetsskatt på värmeproduktion nu skjuts på framtiden och förmodligen kan aktualiseras tidigast inför taxeringen år 2025. Det är också välkommet att Skatteverket nu överlåter åt regering och riksdag att ta ställning till det utredningsförslag som kom i våras i stället för att ägna sig åt att omtolka den lagstiftning som finns sedan mitten av 1980-talet, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter på Energiföretagen Sverige.

Aktuell fråga de senaste fem åren

År 2012 gjorde Skatteverket en omtolkning av den fastighetstaxeringslagstiftning som gäller sedan mitten av 1980-talet. Denna omtolkning hade inneburit att värmeproduktionen i kraftvärmeverk skulle blivit taxeringsgrundande och riskerade att ungefär sjudubbla fastighetsskatteuttaget för dessa anläggningar. Riksdagen beslutade dock hösten 2012 om en stopplag som innebär att endast eldelen i kraftvärmeverk är taxeringsgrundande för taxeringsperioden 2013–2018.

År 2014 tillsattes en statlig offentlig utredning som utrett frågan om fastighetstaxering av värmeproduktionsanläggningar som alltså blev klar i våras (SOU 2016:31). Utredningen föreslog ny lagstiftning där värmeproducerande enheter skulle fastighetstaxeras som övriga industribyggnader och att de alltid ska utgöra en egen byggnad i förhållande till en kraftverksbyggnad. Den grundläggande så kallade övervägandeprincipen i fastighetstaxeringslagstiftningen skulle därmed frångås och en uppdelning i teoretiska byggnader – en kraftverksbyggnad och en övrig industribyggnad – skulle behöva ske i ett kraftvärmeverk. Utredningens förslag bedömdes innebära ökade fastighetsskattekostnader på ca 140 miljoner kronor per år för värmeverk och kraftvärmeverk.

Energiföretagens åsikter

Energiföretagen Sverige avstyrkte i sitt remissvar på SOU 2016:31 att övervägandeprincipen frångås och att en kraftverksbyggnad alltid ska utgöra en egen byggnad. Förslaget om att öka den fiskala beskattningen på kraftvärme- och värmeverk stämmer inte heller med Energikommissionens energiöverenskommelse om att ”en konkurrenskraftig fjärrvärmesektor och minskad elanvändning i uppvärmningen är förutsättningar för att klara den förnybara el- och värmeförsörjningen under kalla vinterdagar”.

– Föreslagen värderingsmodell för värmeproduktion skulle heller inte leda till rättvisa och likformiga taxeringsvärden. Bland annat därför begärde Energiföretagen Sverige att dagens stopplagstiftning, lagen (2012:852) om fastighetstaxering av kraftvärmeverk åren 2013–2018, förlängs så att endast värdet av elproduktionen ska beaktas vid fastighetstaxeringen. Det saknas en fördjupad och förutsättningslös utredning om fastighetstaxering av värmeproduktionsanläggningar, avslutar Erik Thornström.