Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Mycket omfattande lagstiftningspaket från EU-kommissionen

Publicerat av: Anna Lejestrand ·

Huvudinnehåll

EU-kommissionen presenterade den 30 november sitt vinterpaket bestående av inte mindre än elva rättsakter och fyra meddelanden. Bland annat märks steg i rätt riktning mot mer välfungerande marknader, men förslagen riskerar att påverka både fjärrvärme och användningen av biomassa på ett negativt sätt.

Mer marknads- och kundorienterad lagstiftning

Det reviderade elmarknadsdirektivet och elförordningen innehåller många förslag som går i rätt riktning; mer marknad och en mer kundorienterad reglering. I sitt regelverkspaket har EU kommissionen ett förstärkt fokus på kunderna som man anser bör vara hjärtat i energimarknaden: ”put the consumer at the heart of the energy market”. Därmed vill EU kommissionen med sina förslag på regelverk underlätta för kunder att vara aktiva på marknaden. För att åstadkomma detta föreslås en rad olika åtgärder som syftar till att förbättra konkurrensen, förenkla processer och göra kunderna mer medvetna om sin energianvändning.

Förslaget betonar att nationella regler inte får begränsa handelsflödena över gränserna och att inträdes- och utträdeshinder till marknaden inte ska finnas. Nätägarnas roll tydliggörs. De får bland annat endast i undantagsfall äga och driva energilager. Anläggningar som har större utsläpp än 550 g/kWh får inte omfattas av kapacitetsmekanismer, vilket även gäller den svenska effektreserven.

I förordningen om krisberedskap, som ersätter det nuvarande försörjningstrygghetsdirektivet så ställs krav på att den önskade leveranssäkerhetsnivån ska definieras. Många av förslagen på detta område är redan genomförda i Sverige, men är även viktiga i ett EU-perspektiv och för väl fungerande marknader. Cecilia Kellberg, ansvarig för EU-frågor hos Energiföretagen Sverige kommenterar:

– Jämfört med övriga Europa har Sverige kommit relativt långt i utvecklingen av slutkundsmarknaden och många av förslagen är i linje med de krav som redan idag ställs på marknadsaktörerna. Energiföretagen välkomnar särskilt EU-kommissionens skärpta krav på att avskaffa medlemsstaternas reglerade elpriser så att marknadspriser kan få genomslag och bana väg för effektiv konkurrens.

Kommissionen försöker också få till stånd en restriktiv hållning när det gäller subventioner till förnybar el och kapacitetsmekanismer. Förhoppningen från Energiföretagens sida är att EU-kommissionens fokus på bättre fungerande marknader kan stå sig i förhandlingarna i Bryssel och att medlemsstaterna blir bättre på att följa det nya regelverket än de varit på att följa det existerande.

– Enligt förslagen får de så kallade DSO:erna – det vill säga lokal och regionnätsägare – en allt mer viktig och förändrad roll på den framtida elmarknaden. Det är positivt att dess roller tydliggörs.

 

Stödsystem för förnybart föreslås öppnas upp för aktörer i andra länder

I det reviderade förnybarhetsdirektivet finns flera frågor som kan innebära kraftig påverkan på svenska förhållanden gällande biomassa, ursprungsgarantier, stödsystem och fjärrvärme.

Bland annat ska stödsystem öppnas upp för andra länder. Det  gäller även certifikatsystem. Det innebär att projekt utanför Sveriges gränser skulle kunna få stöd med hjälp av det svenska elcertifikatsystemet. Ursprungsgarantier ska heller inte utfärdas till sådana producenter som erhåller  subventioner, vilket är en stor skillnad jämfört med idag. Stora delar av de svenska elproducenter som idag erhåller ursprungsgarantier skulle inte få detta med Kommissionens förslag och det ändrar marknadsförutsättningarna väsentligt för dem.

– Att nationella stödsystem öppnas upp för andra länder är i princip rätt väg att gå eftersom det stimulerar en harmonisering av stödnivåer och minskar nationellt fokus vid utbyggnad av förnybar energi. Det finns emellertid en stor risk att det blir attraktivt att bygga kraftproduktion i vissa delar av EU, till exempel Norden, samtidigt som utbyggnaden av överföringskapacitet inte hänger med i samma takt. Det leder i sin tur till att kraften blir instängd och att marknaden kollapsar, säger Cecilia Kellberg.

 

Hållbarhetskriterier för fast biomassa införs

Biobränslen inklusive biomassa från skogen måste uppfylla kriterier för hållbarhet och utsläpp av växthusgaser för att kunna bli berättigade till stödsystem eller räknas in i förnybarhetsmål. Att fast biomassa omfattas av hållbarhetskriterier är nytt. Kriterierna gäller endast om biobränslen används i anläggningar som producerar el, värme, kyla – eller bränslen med en bränslekapacitet över 20 MW i fallet med fasta biobränslen, och 0,5 MW för biogas.

När det gäller hållbarhetskriterier för biomassa från skog gäller principerna för hållbar skogsförvaltning som utvecklats inom ramen för internationella processer som Forest Europe. Det ska tillämpas genom nationell lagstiftning eller i enlighet med bästa praxis på skogsinnehavsnivå. Om det saknas nationell lagstiftning föreslås en bedömning av leverantörsspecifika bevis. Fast biomassa i nya anläggningar ska leda till växthusgasbesparingar om minst 80-85 procent.  För bioolja och biodrivmedel gäller 70 procent efter 2021.

– Energiföretagen kommer att analysera hållbarhetskriterierna vidare, men det är i alla fall positivt att hållbarhetskriterierna för fast biomassa tar sin utgångspunkt i befintlig internationella processer och nationell lagstiftning.

 

Kommissionen föreslår tredjepartstillträde till fjärrvärme och fjärrkylenät

Andelen förnybar värme/kyla ska öka med en procentenhet per år enligt förslaget. Vidare ställs informationskrav om energiprestanda och bränslemix till värme- och kyla konsumenter. Kommissionen föreslår också krav på tredjepartstillträde för externa värme- och kylaleverantörer av förnybar energi och spillvärme till fjärrvärmenäten med möjlighet för tredje part att leverera värme/kyla till slutkund.

– Att öka andelen förnybar energi med en procentenhet varje år är en rejäl utmaning när man som i Sverige utgår i från en väldigt hög nivå: 94 procent. EU-kommissionens förslag om tredjepartstillträde är mycket långtgående och skulle innebära omfattande reglering som kan bli kostnadsdrivande. Tidigare uppskattningar från svenska utredningar visar att det skulle kunna röra sig om kostnadsökningar i storleksordningen 15 procent  för att hantera regelverket, som skulle innebära en genomgripande förändring i lagstiftningen för svenska förhållande. Det kan också ifrågasättas om detta är rätt typ av styrmedel för att främja förnybar energi.

 

Energieffektiviseringsmålet höjs

EU-kommissionen föreslår att det sedan tidigare beslutade målet för energieffektivisering ska ökas från 27 procent till 30 procent. Målet ska dessutom vara bindande. Målet formuleras på samma sätt som i befintligt direktiv och innebär årliga slutanvändningsbesparingar av energi på 1,5 procent per år.  Vidare ska laddinfrastruktur främjas på olika sätt, till exempel genom krav på laddinfrastruktur i nya byggnader och vid större renoveringar. Byggnadsanknuten förnybar energi, som solenergi, kan tillgodräknas för att uppnå energieffektiviseringsmålet.

– Energieffektivisering är positivt, men en höjning av energieffektiviseringsmålet kan dessvärre få en negativ påverkan på utsläppshandelssystemet, genom prispress på utsläppsrätter. Därför skulle vi vilja se att åtgärder primärt införs i den icke-handlande sektorn.  Att målet formuleras som besparingar av slutanvändning av energi är inte heller helt oproblematiskt eftersom det i princip kan motverka möjligheter till tillväxt och industriell utveckling. Förslaget om att inkludera byggnadsanknuten energi som energibesparing är problematiskt eftersom det innebär en sammanblandning av tillförd och använd energi. Det missgynnar dessutom kollektiva lösningar som fjärrvärme som ju är mycket energieffektivt, avslutar Cecilia Kellberg.

Läs mer om vinterpaketet.

Läs även om vinterpaketet på Energiföretagen Sveriges Brysselblogg.