Fakta i stället för myter om energiåtervinning

Publicerat av: Anna Lejestrand ·

Från vänster: Moderatorn Jessica Cederberg Wodmar, Markus Karlsson-Reich, Naturvårdsverket, Klas Gustafsson, vice vd, Tekniska verken i Linköping, Göran Andersson, ägare F.H Bertling AB, Anna Fråne, IVL, Svenska Miljöinstitutet.

Hur bemöts myter? Genom fakta. Energiföretagen Sverige och Avfall Sverige har fångat upp de sju vanligaste myterna om svensk energiåtervinning, sammanställt dem och presenterat fakta som avlivar dem. Måndagen den 4 juli följdes insatsen upp med ett seminarium i Almedalen, där initiativet med sammanställningen välkomnades.

– Det är bra frågor och fakta, sade Markus Karlsson-Reich från Naturvårdsverket, som är den centrala miljömyndigheten för avfallsfrågor i Sverige.

Och den moderate riksdagsledamoten Johan Hultberg underströk behovet av att han och hans kollegor i riksdagen inte fattar beslut som bygger på myter.

– Det är viktigt att vi sprider kunskap och slår hål på myter, annars är det risk att vi faller till föga när Svt kommer springande och att vi sedan föreslår dålig lagstiftning, sade han.

Anna Fråne från IVL, Svenska Miljöinstitutet berättade bland annat att sex miljoner ton avfall förbränns i Sverige varje år. Av dessa tas 25 procent emot från andra länder – främst Norge, Storbritannien och Irland – resten är inhemskt avfall.

Klas Gustafsson från Tekniska verken i Linköping tydliggjorde sitt företags perspektiv på avfall:

– Vi ser på det som råvaror och inte sopor. Vi måste se till att vi behandlar återvunna råvaror på samma sätt som jungfruliga råvaror, sade han och lyfte fram klimataspekten i företagets senaste investering för avfallsförbränning:

– Vi hade lite drygt tio procent olja och kol tidigare och valde därför att ersätta det med avfallsbränsle och därmed får vi en stor positiv klimateffekt.

Göran Andersson äger företaget F.H Bertling AB, som hjälper svenska företag att transportera avfall från bland annat Storbritannien. Han berättade om de kontroller som genomförs för att de ska veta vad avfallet innehåller.

– Vi gör en specifikation som bygger på att vi tar ett labbtest från leverantörerna som är framtaget genom tredjepartsgranskning och sedan skickar vi över protokollet till exempelvis Tekniska verken. Jag skulle nog säga att det importerade avfallet är av bättre kvalitet än det inhemska, sade han och lade till att det är hans företag som tar ansvar för vad det ”importerade” avfallet innehåller.

Det var ett seminarium där många infallsvinklar på den svenska energiåtervinningen lyftes och de hade alla en sak gemensamt – det var fakta som gällde, inte myter.