Ny lagrådsremiss om elskatter

Regeringen aviserar också att skillnaderna i energibeskattningen av elektrisk kraft som förbrukas av värmeföretag för produktion av värme och kyla för leverans till industrin och större datacenter bör ses över. Detta är något som Energiföretagen Sverige efterfrågat bland annat i remissvar och en hemställan till regeringen tidigare i år och vid ett möte med Finansdepartementet i början av maj.

– Vi välkomnar att regeringen föreslår en sänkt energiskatt på el till datorhallar, vilket kommer bidra till fler datahallsetableringar i Sverige. Det är också glädjande att regeringen tagit till sig våra synpunkter om att energiskattereglerna för värme- och kylleveranser till datorhallar och tillverkningsindustri behöver bli konkurrensneutrala. Vi hoppas att den översyn regeringen aviserar kommer till stånd snarast möjligt, säger Erik Thornström, områdesansvarig för styrmedel och skatter för fjärrvärme, på Energiföretagen Sverige.

Ett annat förslag innebär att skattskyldighet för dem som levererar elektrisk kraft ersätts med en skattskyldighet för nätinnehavare. Förslaget föreslås träda ikraft den 1 januari 2018.

– För närvarande pågår ett arbete inom Energimarknadsinspektionen och Svenska kraftnät som syftar till att genomföra en elhandlarcentrisk marknadsmodell med obligatorisk samfakturering. Modellförslaget innebär att elhandelsföretagen fakturerar slutkunderna för el- och nätkostnader samt energiskatt. Vi ser klara nackdelar med att, i en elhandlarcentrisk marknadsmodell, lägga över skattskyldigheten för energiskatt på elnätsföretagen, säger Helena Laurell, jurist hos Energiföretagen Sverige.

Helena Laurell fortsätter:

– Exempelvis skulle det sannolikt innebära att elhandelsföretagen behöver ställa säkerhet till elnätsföretagen för energiskatten. Eftersom energiskatten uppgår till betydande belopp riskerar detta att bli kostnadsdrivande. Dessutom är avsikten med den elhandlarcentriska marknadsmodellen att elnätsföretagen inte ska ha kontakt med slutkunderna avseende fakturering och betalning. Blir elnätsföretagen skattskyldiga för energiskatt behöver de trots detta inhämta sådan information om kundernas verksamhet med mera som krävs för att säkerställa att skatten blir korrekt.

I lagrådsremissen föreslås också:

• Fortsatt lägre energiskatt på el för hushåll och tjänstesektor i norra delar av landet, den så kallade norrlandsskattenivån. Skattenedsättningen görs om till ett skatteavdrag och minskas från 9,9 till 9,6 öre/kWh.
• Förenklingar för laddstationsoperatörer som till exempel bostadsrättsföreningar och arbetsgivare som erbjuder laddning i garaget eller på arbetsplatsparkeringen. Dessa aktörer slipper att administrera energiskatt på försåld laddel, vilket är fallet idag under vissa omständigheter.
• En möjlighet till frivillig skattskyldighet för dem som förbrukar el i mycket stor omfattning i en datorhall eller i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet.
• Nödvändiga anpassningar till följd av EU:s regler om statliga stöd, bland annat förändringar av hur lägre skattenivåer uppnås samt att statliga stöd på elskatteområdet varken ska beviljas till företag i svårigheter eller företag som har vissa oreglerade betalningskrav. Vidare ska uppgifter om större stödmottagare samlas in och offentliggöras.

Huvuddelen av förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.

Lagrådsremissen finns att läsa här. Skatteförslagen väntas behandlas i budgetpropositionen för år 2017 som ska presenteras i september.