Rubrik och ingress till innehållet på sidan

EU ETS under förhandling – många goda förslag från tunga EU-parlamentariker

Publicerat av: Anna Lejestrand ·

Huvudinnehåll

I juli förra året lade EU-kommissionen fram ett förslag för att revidera EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Förhandlingarna har pågått ett tag mellan medlemsstaterna, men inga konkreta framsteg har ännu gjorts. I förra veckan släppte EU-parlamentarikern Fredrick Federley, huvudansvarig för frågan i EU-parlamentets industriutskott (ITRE), sitt utkast till betänkande i frågan. Industriutskottet har ansvar, tillsammans med Miljöutskottet, för EU ETS-revideringen. I Miljöutskottet är britten Ian Duncan huvudansvarig för frågan.

– Federley föreslår bland annat att minst 75 procent av auktionsintäkterna som kommer medlemsstaterna till del ska användas till klimatåtgärder istället för 50 procent som EU-kommissionen föreslår. Detta lär inte bli så populärt bland medlemsstaterna, säger Cecilia Kellberg på Energiföretagen Sverige.

I sitt utkast föreslår Federley vidare att:

  • om medlemsstater fattar beslut som innebär förtida stängning av elproduktionskapacitet kan medlemsstaterna välja att annullera en andel av de utsläppsrätter som de avser att auktionera, motsvarande stängningens storlek.
  • att produktionsökningar bland de som ges möjlighet till gratis tilldelning av utsläppsrätter ska ge möjlighet till mer gratis tilldelning och på motsvarande sätt ska produktionsminskningar ge minskat antal utsläppsrätter ex-post. Tilldelningen av gratis utsläppsrätter ska således bli mer dynamisk och följa förändringar i produktionen. Energiintensiv industri efterfrågar en mer dynamisk tilldelning av utsläppsrätter.
  • att enbart verksamheter med risk för koldioxidläckage ska kunna erhålla gratis tilldelning som beroende på graden av handelsintensitet, med mera, ges olika mycket gratis tilldelning. Detta innebär att till exempel fjärrvärmeproduktion inte erhåller någon gratis tilldelning av utsläppsrätter. Energiföretagen Sverige anser att det viktigaste är att fjärrvärmen får samma villkor som den industri som inte är utsatt för koldioxidläckage vilket verkar vara fallet.
  • mer harmoniserade regler för kompensation för indirekta effekter till elintensiv industri. Vid utsläppsrättspriser under 15 euro ska ingen kompensation utgå. Energiföretagen Sverige anser att harmoniserade regler för denna kompensationsmöjlighet är viktig.

Federley föreslår också en utökning av reserven för nya deltagare, samt den så kallade innovationsfonden, jämfört med EU-kommissionens förslag. Utsläppsrätterna till reserven och fonden ska inte hämtas från den nyligen etablerade marknadsstabilitetsreserven, vilket EU-kommissionen föreslår.

Cecilia Kellberg kommenterar:

– Enligt förslaget ska kapitaliseringen av innovationsfonden ske så att negativ inverkan på utsläppsrättsmarknaden undviks. Båda dessa förslag är mycket viktiga för att inte underminera effekten av den nyligen beslutade marknadsstabilitetsreserven som ska förbättra balansen mellan utbud och efterfrågan i systemet.

Cecilia Kellberg igen:

– Federley föreslår, i ljuset av Parisavtalet, att kommissionen ska se över risken för koldioxidläckage i industrin samt ambitionsnivån i utsläppshandelssystemet vart femte år, med start 2023. Detta är ett mycket logiskt förslag eftersom Parisavtalet innehåller en 5-års cykel. Energiföretagen anser dock att den första översynen skulle kunna ske redan innan 2020 i samband med att en sådan översyn görs globalt 2018. Alternativt genomförs en ökning av ambitionsnivån i direktivet redan nu.

Vidare i utkastet föreslås:

  • att medlemsstater enbart får ge gratis tilldelning av utsläppsrätter till kraftproducenter som en övergångsåtgärd utifall att medlemsstaten lever upp till kraven i nuvarande klimat- och energilagstiftning i EU, till exempel i tredje paketet för inre marknad för energi. Detta är ett rimligt krav menar Energiföretagen Sverige.
  • att en regelbunden översyn av kopplingen mellan EU ETS och andra klimat-, luft- och energipolitiska åtgärder på EU- och nationell nivå ska genomföras regelbundet i syfte att undvika överlappande styrmedel och negativ påverkan mellan olika styrmedel. Detta är en mycket viktig punkt anser Energiföretagen Sverige eftersom olika styrmedel i den handlande sektorn påverkar varandra och det är viktigt att utsläppshandelns effektivitet inte reduceras.

Ian Duncan, huvudrapportör i miljöutskottet för utsläppshandelsdirektivet, släppte tidigare ett första skelett till sin rapport som ska färdigställas senare under våren. Detta skelett innehåller ett antal tänkbara optioner till exempel att den årliga utsläppsminskningstakten skulle kunna vara 2,2 procent (Kommissionens förslag), 2,4  eller 2,6 procent. Energiföretagen Sverige förordar utsläppsminskningsfaktorn 2,6 procent då detta ligger i linje med den nedre gränsen för EU:s nuvarande klimatmål till 2050 (80-95%).

Vidare skulle andel utsläppsrätter som ska auktioneras kunna ut uppgå till 57 procent (Kommissionens förslag) eller 52 procent. Energiföretagen anser att auktionering är det mest effektiva sättet att dela ut utsläppsrätter på och att på sikt bör 100 procent auktionering ske. Som en övergångslösning behöver dock gratis tilldelning fortsätta att ske. Kompensation för så kallade indirekta effekter till elintensiv industri borde utgå enligt Kommissionens förslag men skulle kunna ändras till att kompensation skall utgå. Detta är rimligt enligt Energiföretagen Sverige.

Reserven för nya deltagare skapas i Kommissionens förslag med hjälp av utsläppsrätter från den så kallade marknadsstabilitetsreserven. Istället skulle utsläppsrätterna kunna tas fram auktioneringsandelen. Energiföretagen anser att det viktiga är att utsläppsrätterna inte tas från marknadsstabilitetsreserven, vilket stöttas av Duncans förslag. I dagsläget kan anläggningar under 35MW med utsläpp mindre än 25 000 ton per år undantas från utsläppshandelsdirektivet. Denna tröskel skulle kunna ökas till 50 000 ton.

Duncan föreslår till sist att en översyn av ambitionsnivån i EU ETS skulle kunna ses över 2025 i ljuset av Paris.

-Vi menar att det är viktigt att direktivstexten innehåller en översynstidpunkt. 2025 är dock väl sent för en översyn då den första översynen av åtaganden under Parisavtalet ska ske 2018 och sedan 2023 och därefter vart 5:e år, avslutar Cecilia Kellberg.