Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Fordon, SÄPO och 90-talister på Energi 2016

Publicerat av: Kalle Lindholm ·

Nils-Gunnar Vågstedt, Scania, talade elektrifiering av fordon. Foto:Anneli Tofte

Huvudinnehåll

I tre på varandra följande pass efter lunch togs tre vitt skilda ämnen upp på Energi 2016. Församlingen fick lära sig att till år 2030 ska många fler elfordon finnas. Vi måste också våga tänka på risken med så kallade icke linjära hot. Och 90-talisterna sätter bilden av framtidens konsumtion.

Nils-Gunnar Vågstedt från Scania var först ut i ett av tre pass efter inledande Ibrahim Baylan på Energiföretagen Sveriges årsmöteskonferens. Temat var hållbarhet Koldioxid-utsläppen är ett stort problem för transportsektorn. Här gäller att hitta nya affärslösningar såsom elektrifiering av transportsektorn.

– Sverige är en bra testplats. Vi kan göra förändringar som resten av världen kan titta på, sa Nils-Gunnar Vågstedt och började sin beskrivning av hållbarhet.

Elmål till år 2030

Hållbarhet i transporter delas av Scania upp i energisnålt, alternativa bränslen och el samt smarta transporter. Scania är inne i en intressant resa där energieffektiviseringen var 50 procent mellan åren 1970 och 2000. Till år 2020 ska ytterligare en halvering göras och mellan år 2020 och 2030 ska en tredje halvering ske.

Scanias road map 2030 talar om att alla transporter är elektrifierade. Den utvecklingen går via effektivare elmotorer, fullhybrider, plug in hybrider och elektriska vägar. Nils-Gunnar Vågstedt ser akilleshälar i sammanhanget:

– Batterierna är huvudvärksskapande. De blir tunga och håller inte. Det är bättre att transportera folk än batterier. Batteriernas tyngd togs upp i ett räkneexempel där en lastbil som kör 65 mil om dagen skulle behöva batterier med en vikt av 20 ton. Infrastrukturen är en annan huvudvärk, sa han och exemplifierade med städer som London och Paris där man inte vill gräva i marken för att skapa möjligheter.

Ett annat koncept är elektriska vägar. Ett test är på gång vid Sandviken där en två kilometer lång vägsträcka längs E16 ska demonstreras med start 22 juni. Laddning sker med kontaktledningar ovanför vägbanan. Det har kostat cirka 10 miljoner per km att bygga. Nils Gunnar Vågstedt ser stora utmaningar på transportområdet och välkomnar kontakt med energiföretagen.

Icke linjär hotbild

Lars-Arne Eriksson och Michael Öberg från SÄPO talade om den nya icke linjära hotbild som finns där energiföretagen är en intressant måltavla. Målen är desamma som rent militära, att påverka och betvinga en motståndare. Det kan handla om sådant som diplomatiska aktiviteter, uttalanden och information, medial smutskastning, ekonomiska operationer, underrättelseoperationer.

– Det gemensamma för alla dessa angreppssätt är att det ska vara oklart vem som använder sig av konceptet, menade Lars-Arne Eriksson. Att till exempel ta emot ett USB-minne kan vara riskabelt. Han jämförde därefter invasionen av Tjeckoslovakien år 1968 med den av Krim år 2014. Den förra var tydligt militär medan den senare var mer dold bland annat genom aktioner där media blockerades och kraftstationer slogs ut.

Detta angår energibranschen menade Michael Öberg. Branschen är en viktig del av den strategiska infrastrukturen. Ett angrepp syftar till att hota demokratin och kan vara kopplat till krigsplanläggning, beredskapstest och skapar stress i samhället. Vågar vi tänka tanken att detta elavbrott inte var en slump?

SÄPO vill nå ut till energibranschen och har redan identifierat några företag med riskbild. Men alla är välkomna att ta kontakt, ”vill ni ha oss så finns vi där” var ett budskap. I alla händelser så rekommenderas energiföretagen att våga börja ”tänka tanken”.

90-talisternas beteende undersökt

Selin
Per Selin från Bisnode talade köpbeteende hos 90-talister. Foto: Anneli Tofte.

Tredje passet ut var Per Selin från Bisnode som talade om globalisering och en digital generation. Han jämförde olika generationer med varandra. 90-talisterna är 30 procent fler än en vanlig 10-årskull, precis som 60-talisterna och 40-talisterna. När så många människor som 90-talisterna går in i en ny livsfas, och till exempel skaffar barn, förändras konsumtionen, vad som ska köpas och hur.

Bisnode har kartlagt 90-talisternas köpbeteende. De är uppväxta i en digital värld och en så kallad pop-up ekonomi, där idéer ligger bakom företagandet. Innan de köper en produkt gör de en marknadsundersökning på Internet och blandar in vänner i köpbeslutet. När de har bestämt sig för bästa produkt tar de reda på var de kan köpa den till bästa priset. När de får hem varan berättar de i de sociala medier och sprider då varumärket.

– Varför ska man äga ett fritidshus frågade sig Per Selin. 40-talister och 60-talister fattar det men inte 90-talister. Alla 90-talister äger däremot en smartphone, de lever i den.

På frågan vad som är värst att bli av med svarar 90 procent av 90-talisterna sin telefon. Det rankas därmed som långt värre än att bli av med sin partner. 90-talisternas kommer enligt Per Selin att förändra världen, de är så många att företagen måste anpassa sig till deras beteende.