Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Vem ska ta ansvar för soporna som ingen vill ha?

Publicerat av: Mattias Jönsson ·

Huvudinnehåll

Debattartikel Aktuell Hållbarhet 160516: Alla fakta talar för att Sverige kan bidra med en bra och viktig lösning på en del av avfallsproblemen i Europa, det skriver Pernilla Winnhed och Raziyeh Khodayari, vd respektive miljöansvarig på Energiföretagen Sverige.

För att minska klimatpåverkan och användningen av jordens resurser behöver vi ha ett betydligt större fokus på att minska mängden avfall i samhället. Trots många initiativ som stimulerar återanvändning och stora insatser för att informera om materialåtervinning växer Europas avfallsberg. I väntan på att det ska vända har vi tre alternativ:
•    att lägga avfallet på soptipp (deponera),
•    att bara elda upp avfallet
•    att energiåtervinna avfallet till el och värme.

I Sverige valde vi tidigt väg och satsade på energiåtervinning. Avgörande var att det fanns utbyggda fjärrvärmenät i merparten av landets kommuner. Eftersom det fanns ett behov av värme som kunde tillgodoses samtidigt som avfallsdeponier förbjöds blev det en bra lösning. Den har fört Sverige till täten bland världens länder när det gäller att deponera så lite avfall som möjligt – mindre än 1 procent av avfallet hamnar på deponi idag. Det har också bidragit till att Sverige blivit ett av de länder som materialåtervinner mest.

Att återvinna energi genom att förbränna avfall är en klimatsmart metod, eftersom deponi är det absolut sämsta sättet att omhänderta det avfall som samhället ger upphov till. Men restprodukter som kan återvinnas och återbrukas ska inte gå till förbränning. Idag går alldeles för mycket värdefullt material i avfallet till spillo. Det bör i stället återvinnas så många gånger som möjligt innan det slutligen blir el och fjärrvärme. Genom att öka användningen av återvunnen råvara sparar man jungfruliga råvaror vilket leder till minskad klimatpåverkan.

Pernilla Winnhed, VD för Energiföretagen

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige.

Ett par exempel: Återvinning av aluminium innebär mer än 90 procent lägre koldioxidutsläpp än om produktionen görs med jungfrulig råvara. När plast återvinns blir det knappt hälften så stora koldioxidutsläpp som från nytillverkning från fossil råvara.

Avfallsförbränning och materialåtervinning kompletterar varandra. Så gör vi i Sverige, även om materialåtervinningen kan bli ännu bättre. Av den plast som har lämnats till återvinning blir till exempel en fjärdedel rejekt och skickas vidare till energiåtervinning. Skälen är dels att återvinningstekniken behöver utvecklas, dels att plasten inte kan återvinnas mer än mellan 7 och 10 gånger. Dessutom har de som lämnat till återvinning inte alltid följt instruktionerna.

Raziyeh Khodoyari, miljöansvarig på Energiföretagen

Raziyeh Khodoyari, miljöansvarig Energiföretagen Sverige.

Avfallsmängderna fortsätter att öka
Redan nu bidrar sopberget i Europa till klimatutsläpp och förstör miljön i många länder. Det finns fortfarande länder som lägger allt avfall på deponi, i andra länder deponeras minst 50 procent. De skulle behöva öka materialåtervinningen till minst vår nivå.
Men det som blir över måste ju också tas om hand. Restavfallet skulle kunna energiåtervinnas men många saknar den tillgång vi har i Sverige, nämligen utbyggd fjärrvärme. Där finns alltså inget behov av bränsle för att effektivt förse invånarna med värme, vilket gör att avfallet i så fall eldas utan att komma till nytta. I Sverige kan vi ta hand om en liten del av restavfallet från Europa. Vi har tekniskt avancerade anläggningar som utnyttjar i stort sett all energi i bränslet eftersom det blir både el och värme. Med så kallad rökgaskondensering tar man även vara på värmen i rökgaserna samtidigt som röken renas ytterligare.

Klimatutsläppen bryr sig inte om nationella gränser. Varor skickas mellan länder som aldrig förr. En stor del av det vi konsumerar har producerats någon annanstans. I Sverige finns numera en bred acceptans för att vi bränner vårt eget avfall så att det inte ligger på tipp och läcker ut klimatgaser och gifter till luft och vatten. Många är också nöjda med att vi har en prisvärd fjärrvärme som görs i anläggningar med höga miljökrav.

Men när vi exporterar vår framgångsrika teknik, genom att ta emot sorterat avfall som bränsle till el- och fjärrvärmeproduktion då är det plötsligt en helt annan sak. Då uppstår kritik och till och med krav på att verksamheten ska upphöra. Helt i strid med den annars starka övertygelsen om att vi ska arbeta tillsammans för att minska klimatutsläppen.

De svenska anläggningarna skulle kunna ta emot mer avfall än de gör idag och därmed bidra ännu mer till att minska övriga Europas klimatutsläpp. I EU:s paket för cirkulär ekonomi vill man sätta målet att max 10 procent får deponeras år 2030. Där pekas det också ut som en möjlighet att låta bland andra Sverige bidra till att målet nås, genom att vi tar emot avfall från länder som saknar egna anläggningar, tills de har kunnat bygga egen kapacitet eller har utvecklat sina system för materialåtervinning.

Alla fakta talar för att Sverige kan bidra med en bra och viktig lösning på en del av avfallsproblemen i Europa:
•    Kostnaden för att skicka bort avfallet och kraven från våra anläggningar på att det ska vara sorterat bidrar också till ökad återvinning i ursprungslandet. Nu pågår dessutom ett arbete för att skärpa de svenska mottagarnas kontroll och krav på avfallet.
•    De totala utsläppen från transporter och energiåtervinning (förbränning) är en mycket liten del, jämfört med om avfallet ligger kvar på deponi.
•    Sist, men inte minst, är avfallet också ett prisvärt bränsle som bidrar till att hålla nere kostnaderna för fjärrvärmen.

Ändå höjs rösterna och tonläget skärps varje gång någon säger att ”avfallsimporten” (som egentligen är en tjänsteexport) är en miljövinst. Vi skulle önska att debatten inte var så känslomässigt laddad, utan kunde baseras mer på fakta. Det skulle alla vinna på, inte minst miljön och klimatet.

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige
Raziyeh Khodayari, ansvarig miljö och bränsle fjärrvärme Energiföretagen Sverige

Här kan du läsa debattartikeln på Aktuell Hållbarhets webbplats.