Debatt: Säkra elleveranser och moderna elnät behöver investeringsutrymme

Våra elnät byggdes i många fall på 1950-talet och under 20 år framåt, vilket gör att det idag finns stora behov att rusta näten inför dagens och framtidens krav. Det är i den kontexten de senaste dagarnas debatt om elnätspriser ska ses.

Elnätsföretagen gör redan stora investeringar. Sedan millennieskiftet har de satsat ungefär 50 miljarder kronor i att förstärka eldistributionen mot vädrets makter – oftast genom att ersätta ledningar i luften på stolpar med elkablar i marken.

Satsningar sker på många områden. Elnätsföretagen samarbetar inom elsamverkan för att klara av storstörningar i elnäten. Ett samarbete som kostnadseffektivt ger möjlighet till stora insatser för att åtgärda avbrott. Företagen hjälper varandra med utrustning och personal över hela landet i kritiska lägen, som stormar. Även affärsverket Svenska kraftnät deltar i samarbetet, där också sådant som bättre system för säker kommunikation utvecklats. Målet är att kunden ska få sin el tillbaka snabbast möjligt och få korrekt information hela tiden.

Den prissättningsmodell som politikerna har valt innebär att det är kostnaden att bedriva elnätsverksamhet som styr vad kunden får betala. Där har elnätsföretagen olika förutsättningar. Till exempel är näten olika gamla, det är olika långt mellan kunderna, terrängen ser olika ut och antalet kunder att fördela kostnader på varierar. Dessutom har företagen olika avkastningskrav från sina ägare. Allt detta bidrar till att avgifterna varierar mellan elnätsföretagen.

Det är Energimarknadsinspektionen, Ei, som granskar att elnätsföretagen tar ut skäliga avgifter. Det gör Ei genom att besluta om intäktsramar för fyraårsperioder. Elnätsföretagen överklagade Ei:s beslut om intäktsramar för perioden 2012–2015 och domstolen gav elnätsföretagen rätt i att Ei:s beslut var felaktiga. Domstolsprocessen drog ut på tiden och nästan hela reglerperioden var till ända innan domen vunnit laga kraft. Det har gjort att elnätsföretagen inte förrän i slutet av perioden vetat hur stora intäkter de hade rätt till.

Därför blir höjningarna just nu extra stora eftersom elnätsföretagen i nämnda domstolsutslag enligt gällande lag har rätt att ta ut hela den beslutade intäktsramen från den nyss avslutade perioden 2012–2015. Denna intäktsram får bara tas ut under nuvarande period 2016–2019. Om det varit tillåtet att ta ut intäktsramen under en längre tid hade takten i höjningarna kunnat dämpas.

Det finns en tydlig koppling mellan elnätsinvesteringar och övergripande frågor som klimatfrågan, ambitionen om effektivare elanvändning och ökad förnybarhet. I dessa sammanhang är elnäten en viktig kugge och de nya förutsättningarna kostar pengar. Att vi dessutom vill ha högsta leveranssäkerhet med minsta möjliga avbrottstid tror jag alla har högt på sin önskelista.

Läs artikeln i Nya Wermlands-Tidningen här

Frågor och svar om elnätsregleringen och regleringen av avgifterna