Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Energiföretagen kommenterar ny rapport om elcertifikatsystemet

Publicerat av: Anna Lejestrand ·

Cecilia Kellberg, Energiföretagen Sverige.

Huvudinnehåll

Energimyndigheten överlämnade idag den rapport om elcertifikatsystemet fram till 2030 som tagits fram på uppdrag av regeringen. Cecilia Kellberg, styrmedelsexpert på Energiföretagen Sverige, kommenterar rapporten.

Energimyndigheten föreslår i sin nya rapport att kvotkurvans form ska ta hänsyn till elsystemets behov och utvecklingen. På grund av ett betydande elöverskott idag – i Sverige och hela Norden – så föreslår Energimyndigheten att kvotkurvan görs baktung med förhoppningen att stimulera investerare att bygga ut elproduktion framförallt under perioden 2025-2030.

Energimyndigheten föreslår också att eventuell överutbyggnad som sker fram till år 2020, så att det gemensamma norsk-svenska målet till 2020 överskrids, ska vara en del av den nya ambitionen för 2030.

– En baktung kvotkurva är något som vi på Energiföretagen Sverige har efterfrågat och ser som mycket positivt, kommenterar Cecilia Kellberg. Vi tycker också att förslaget om att eventuell överutbyggnad till 2020 ska få inkluderas i de nya målen för 2030 är bra På det viset undviker vi de märkliga effekter som uppstod i övergången mellan det rena svenska systemet till det norsk-svenska systemet då ”överutbyggnad” innan 2012 inte fick tas med in i den nya norsk-svenska ambitionsnivån.

Energimyndigheten föreslår vidare att:

  • ambitionshöjningen och förlängningen av elcertifikatsystemet ska ske inom existerande system. Följden blir att ingen separation sker mellan det norsk-svenska systemet å enda sidan och å andra sidan förlängningen av det svenska systemet.
  • elcertifikatsystemet inte bör ges några nya funktioner för att till exempel hjälpa elsystemet med effektproblematik.
  • mikroanläggningar upp till 68 kW bör uteslutas ur elcertifikatsystemet. Mikroproduktion gynnas på andra sätt, till exempel i skattelagstiftningen. Handläggningen av framförallt solcellsanläggningar hos Energimyndigheten är dessutom mycket administrativt tung. Energiföretagen Sverige anser att detta är ett bra förslag, även om  man kan fundera över om just 68kW är en lämplig gräns. Föreningen har tidigare påtalat det orimliga i att till exempel solceller gynnas genom flera olika stödsystemet samtidigt, vilket gör att olika kraftslag inte konkurrerar på lika villkor.
  • tilldelningsperioden för nya anläggningar i elcertifikatsystemet bör regleras så att det ska gå 20 år från det att en anläggning ansöker om elcertifikat för första gången, tills dess att en anläggning ansöker om elcertifikat för omfattande ombyggnad. Syftet är att förhindra att anläggningar byggs om enbart för att stödet upphör.
  • inga elcertifikat ska tilldelas om spotpriset på el är noll eller lägre. Energiföretagen Sverige har föreslagit samma sak själv, och anser således att detta är ett mycket bra förslag.

Tilldelningsperioden för elcertifikat kommer fortsatt att vara 15 år, vilket  Energiföretagen anser är bra. Det finns ingen anledning att ändra denna period till något annat. Energimyndigheten bedömer vidare  att en stoppmekanism för hela systemet måste införas omkring år 2030. Utformningen av en sådan mekanism behöver utredas ytterligare. Energiföretagen Sverige stödjer detta förslag och anser att en sådan stoppmekanism i sådant fall måste införas i ett tidigt skede för att skapa förutsägbarhet.

Kostnaden för kund, till följd av ändringarna i elcertifikatsystemet, bedöms inte förändras nämnvärt. Eventuellt ökade nätkostnader menar man kompenseras av sjunkande elpriser. För elproducenter utanför elcertifikatsystemet kan man förvänta sig en elprisminskning motsvarande 3-10 öre/kWh år 2030.

– Vad gäller kostnaderna för elproducenter utan rätt till elcertifikat innebär detta med andra ord stor osäkerhet på intäktssidan, vilket innebär ytterligare en påfrestning för en bransch som redan går på knäna, avslutar Cecilia Kellberg.