Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Budgetpropositionen innehåller flera välkomna förslag

Publicerat av: Anna Lejestrand ·

Huvudinnehåll

Budgetpropositionen för 2017 innehåller många förslag som berör el- och värmebranschen. De flesta av dem är väntade.

Energiuppgörelsen
Enligt den uppgörelse som träffades mellan 5 riksdagspartier i juni om framtida energipolitik ska skatten på kärnkraft och vattenkraft sänkas och detta ska finansieras genom en höjning av energiskatten på el.

I budgetpropositionen ges förslag på hur skatterna ska förändras under en fyra års period, fram till 2020. Effektskatten på kärnkraft föreslås sänkas från 14770 kr/MW till 1500 kr/MW den 1 juli för att den 1 januari 2018 tas bort helt och hållet.

Fastighetsskatten på vattenkraft föreslås sänkas från 2,8% till 2,2% 2017 för att  2018 sänkas till 1,6% och 2019 till 1% och slutligen sänkas till 0,5% år 2020. 0,5% motsvarar den nivå på fastighetsskatt som övriga kraftslag betalar.

För att finansiera ovanstående skattesänkningar föreslås energiskatten på el höjas med 3 öre/kWh 1 juli 2017 och med ytterligare 1,2 öre/kWh 2019. Sammanlagt uppgår höjningen till 4,2 öre/kWh. Höjningen avser inte tillverkande industri.

– Att det nu skapas klarhet i hur skatterna ska förändras framöver välkomnas av branschen och möjliggör för branschen att fortsätta leverera klimatneutral och konkurrenskraftig el med hög leveranssäkerhet. Höjningen av energiskatten på el är nödvändig i det korta perspektivet, men är högre än vad branschen hade räknat med, säger Cecilia Kellberg, expert på skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige.

Energibeskattning av el
Budgetpropositionen för 2017 innehåller också en välkommen skattesänkning för datacenter som vill etablera sig på den svenska marknaden.

– Detta innebär att den svenska skattenivån ligger mer i nivå med våra grannländers beskattning av denna typ av verksamhet och således blir investeringsförutsättningarna i Sverige mer jämförbara med investeringsförutsättningarna i kringliggande länder. Det är också välkommet att regeringen aviserar en översyn av skillnaderna i beskattning vid kyla- och värmeleveranser till industri och datacenter, vilket behöver ske skyndsamt, fortsätter Erik Thornström, tillika expert på skatter och styrmedel hos Energiföretagen Sverige.

Budgetpropositionen innehåller också en rad förändringar när det gäller den administrativa hanteringen av skatten. Bl.a. så föreslår regeringen att skattskyldigheten för energiskatt på el ska flyttas från elhandlare till elnätsägare. Detta innebär en mycket stor omställning i energibranschen och dessutom befarar vi i branschen att reformen kommer att bli kostnadsdrivande. Vi anser heller inte att tidpunkten för denna reform är särskilt lämplig, då det i dagsläget pågår en utveckling mot att elhandlaren ska överta alltmer av kontakten och fakturering av kunden och att det i detta perspektiv blir märkligt att nätägaren ska ha rollen som skatteuppbördsman.

Energiforskning
I Budgetpropositionen föreslås en ökad budget för statsfinansierad forskning och utveckling totalt sett. Energiforskningen får en del av denna budgeten. Anslaget till Energiforskning förstärks med 620 miljoner under en 4 års period. En proposition om inriktningen av satsningarna på energiforskning är aviserad till i november. Detta är mycket positivt eftersom forskning och utveckling är en viktig pusselbit för att möjliggöra omställningen av energisystemet.

För medlemsföretagen: Läs mer detaljerad information här (inloggning krävs)