Flexiblare elanvändning hos kunder måste bygga på frivillighet och enkelhet
Publicerat av: Kalle Lindholm ·
Energiföretagen Sverige ser ökad efterfrågeflexibilitet hos elkunderna som en möjlighet i framtidens elsystem. Men det måste vara frivilligt och bygga på enkla lösningar. Den potential som Energimarknadsinspektionen (Ei) beskriver är dock överskattad. Olika aktörers drivkrafter för efterfrågeflexibilitet kan dessutom motverka varandra och verka förvillande för kunden.
Energimarknadsinspektionen har i en rapport ”Åtgärder för ökad efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet” åt regeringen beskrivit förutsättningarna för ökad efterfrågeflexibilitet. Kunden ska kunna påverka sin elanvändning och sina elkostnader genom att välja när och hur elen används. Förutom att kunden ska tjäna på det beskriver Ei fördelar för elsystemet i form av bland annat minskad risk för effektbrist och utjämnad belastning i elnätet.
– Vi instämmer med Ei i att kundperspektivet är centralt för att kunna åstadkomma efterfrågeflexibilitet. Det viktiga är dock att efterfrågeflexibiliteten bygger på frivillighet för kunden och att hitta enkla, automatiserade och marknadsbaserade lösningar. Kunden är trots allt hjärtat i energisystemet, säger Catherine Lillo som är slutkundsansvarig hos Energiföretagen Sverige.
Enkelt och lättbegripligt för kund
Efterfrågeflexibiliteten kommer sannolikt utgöras av smarta apparater hos elkunderna, menar Energiföretagen som också ser möjligheter för marknadens aktörer att utveckla och erbjuda tjänster som kunderna kan ta till sig. Men här finns en komplexitet i olika aktörers roller (såsom elhandelsföretag, lokalnät, balansansvariga och systemansvariga) som inte belysts tillräckligt av Ei.
– Det krävs en tydlig, logisk och lättbegriplig rollfördelning så att inte olika aktörers prissättning motverkar varandra, säger Catherine Lillo. Hon tar ett exempel då det är mycket vindproduktion som ger låga spotpriser på elbörsen samtidigt som det kan ge lokal överbelastning i nätet just där vindproduktionen finns. Här behövs ytterligare analys av komplexiteten.
I enkelheten ingår också att informera om vad olika kundkategorier kan göra för att anpassa sin elanvändning efter systemets behov och vilken elanvändning det är som kan påverkas utan att kunden egentligen märker det. Hushållskunder ska till exempel inte behöva lägga någon tid på att agera energieffektivt och inte förlora i komfort.
Kunderna måste också förstå vad som ingår i nättarifferna och hur dessa är uppbyggda. Det blir extra viktigt när elhandelsföretagen tar över de huvudsakliga kundkontakterna i den framtida så kallade elhandlarcentriska modellen.
Överskattad potential
När det gäller potentialen för hur mycket efterfrågeflexibiliteten kan ge är Catherine Lillo tydlig med att den överskattats:
– Ei skriver att hushållens tekniska potential är så stor som en femtedel av den totala elanvändningen en kall vinterdag, motsvarande en effekt på 5 500 MW (Megawatt = tusentals kilowatt). Andra studier visar på betydligt lägre potential – med nivåer på fem respektive tio procent av totala elanvändningen, en markant avvikelse alltså.
Energibranschens samlade kunskap visar dessutom på att hushållens vilja till att vara flexibla i elanvändningen är begränsad. Även studier från Umeå Universitet indikerar att den ekonomiska vinsten för kunden att vara tidsflexibel i elanvändningen inte är tillräckligt stor i förhållande till omaket.
Energiföretagen menar att det borda vara mest fördelaktigt för den elintensiva industrin att realisera sin flexibilitet. Det finns redan aktörer som använder detta på marknaden men det framgår inte av Ei:s rapport hur stor andel av den angivna potentialen på 1 700 MW som redan används av industrin.
– Även när det gäller den verkliga potentialen för industrins tillkommande flexibilitet krävs ytterligare analys, avslutar Catherine Lillo.