Rubrik och ingress till innehållet på sidan

Energibranschens stora utmaning - hur ökar vi flexibiliteten i energisystemet?

Publicerat av: Kalle Lindholm ·

Huvudinnehåll

ALMEDALEN Årets Energispektrum – den energipolitiska debatten i Almedalen – präglades av resonerande politiker som på olika sätt ville bidra till att den breda, tvärpolitiska överenskommelsen nu landar på bästa sätt. Även de tre partier som stod utanför uppgörelsen, Liberalerna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, visade sig vara ense med de övriga om ganska mycket.

Den en och en halvtimme långa debatten lyftes av att den delades in i flera delar. En inledande del om de viktigaste energifrågorna just nu, en del om efterfrågeflexibilitet, en om kärnkraftens framtid och en om lagring. Mellan de olika delarna bjöds åhörarna och debattdeltagarna på korta dragningar av Markus Wråke, Energiforsk, Pekka Lundmark, Fortum och Bo Normark, IVA.

Vattenkraft och kraftvärme

På den inledande frågan, om vad som är viktigast på energiområdet just nu, lyftes främst vattenkraft, säkerhet, effektfrågan och kraftvärmen.

– Jag vill lyfta fram kraftvärmen, den mest bortglömda energikällan. Den möjliggör ju både mer förnybart och flexibilitet i energisystemet, sa Rickard Nordin (C).

Ingemar Nilsson (S) framhöll vikten att hitta nya affärsmodeller, i en tid när det sker en stor omställning av energisystemet. Både han och Lars Hjälmered (M) lyfte fram vattenkraften som en av de viktigaste frågorna och underströk vikten av att nu, efter att fastighetsskatten har sänkts, gå vidare med det nya lagförslaget; ”Vattenmiljö och vattenkraft”.

– Nu har regeringen lagt sitt förslag och efter remisstiden kommer vi i riksdagen ta oss an juridiken. Jag hoppas verkligen att vi får in många bra synpunkter och konkreta förslag genom era remissvar, sa Lars Hjälmered.

Även Penilla Gunther (KD) lyfte fram vattenkraften:

– Men jag vill också lyfta säkerhetsfrågan. Leveranssäkerhet naturligtvis, men också säkerhetsfrågor i stort. Och vi måste trygga elförsörjningen i hela landet, underströk hon.

Subventionera eller inte?

Lars Tysklind (L) förklarade varför Liberalerna valde att stå utanför Energiöverenskommelsen:

– Vi är inte för subventioner till förnybart, utan ser fokus på fossilfritt som viktigare. Men med den överenskommelse som ligger så behöver vi säkerställa att mer förnybart byggs ut hand i hand med överföringsmöjligheter. Effektfrågan är också väsentlig, förstås.

Felix Byström från Ungsvenskarna, som företrädde Sverigedemokraterna i debatten, framhöll att han vill säkra kärnkraftens framtid:

– Jag tycker också att vi behöver se över elcertifikatsystemet, vi behöver inte subventionera mer el.

Lise Nordin från Miljöpartiet och Håkan Svenneling från Vänsterpartiet sa båda att det är förnybart som är framtiden.

– Det viktigaste jag ser nu är att förbereda för att kärnkraften stänger, att säkerställa en buffert för förnybar elproduktion och säkra regler, sa Lise Nordin.

– När vi nu ställer om till förnybart innebär det ett stort skifte, från stora producenter till små. Det blir en stor utmaning, menade Håkan Svenneling.

Flexibilitet i energisystemet

Sedan bjöds politiken och publiken på en överblick av möjligheterna till flexibilitet i energisystemet, av Markus Wråke, vd för Energiforsk.

– Flexibilitet i elsystemet blir kritiskt när kärnkraften försvinner och ska ersättas av vind och energieffektivisering. Det handlar inte längre om, utan när detta sker, sa Markus Wråke. Det är också hög tid prata om mål för leveranssäkerhet. Det kan fokusera diskussionen om vad rätt kvalitet egentligen är. Ska alla ha jättebra leveranssäkerhet eller ska bara de som verkligen behöver det få det? Då är priset en del av det. Är vi inte beredda att acceptera prisvariationer, får vi heller ingen innovation, för den drivs av prisvariationsfrågan. Låt tekniken slå igenom, den kommer att dämpa svängningar så småningom.

Moderatorn Eva Hamilton skickade bollen tillbaka till politikerna som fick ge sin syn.

Ingemar Nilsson ansåg att olika behov och därmed olika tillgång till leveranssäkerhet är okej. Han deklarerade också att politiken inte ska formulera detaljregelverk, utan ta det lugnt och avvakta marknaden. Håkan Svenneling från Vänsterpartiet var däremot orolig för ökade skillnader mellan stad och land; risken är att de som bor på landsbygden aldrig kan välja bra leveranssäkerhet.

– Behovet av el kommer att öka, i fordonssektorn och industrin. Ska vi bygga ut en produktionsapparat som ska klara största effekten? Jag tror snarare att vi måste få incitament för att använda el när det påverkar effekten minst, sa Lars Tysklind (L).

Lars Hjälmered (M) välkomnade diskussionen om elkvalitet och leveranssäkerhet:

– Jag medger att det är svårt, men vi kan ta diskussionen även om ingen idag har svaren. Det handlar också om industripolitik, som måste möjliggöra ett attraktivt industrierbjudande bortom energifrågan, sa han.

Penilla Gunther (KD) höll med om att det är svårt:

– Ska vi ha mål för leveranssäkerhet måste det differentieras. Det borde vara upp till branschen att formulera, inte politiken, sa hon.

 

Penilla Gunther talade leveranssäkerhet med Lars Hjälmered i bakgrunden.

Vid en fråga från moderatorn om politikerna tycker att vi borde ha ett leveranssäkerhetsmål var det bara Felix Byström som svarade ja. Motivet var att han vill ha en fortsatt stabil elproduktion, inte mer vindkraft. Mål för leveranssäkerhet kan gärna utredas, tyckte han.

Penilla Gunther Energikommissionen diskuterade detta men landade i att det inte var bra eftersom det riskerar att gynna fokus enbart på produktion, inte på flexibilitet. Vi som politiker har ansvar för att bygga ett flexibelt energisystem, ansåg Lise Nordin (MP).

Kärnkraftens framtid

Pekka Lundmark från Fortum inledde debatten om kärnkraft:

– Först vill jag säga att jag inte ska ses som en entusiast som bara tycker om kärnkraft. Däremot anser jag att den är oerhört viktig eftersom vårt överlägset viktigaste mål är att bli av med CO2-utsläppen.

Han lyfte fram Tyskland som ett varnande exempel, där man nu bygger ny kolkraft för att klara energibehovet utan kärnkraft. Det skulle kunna bli så här också:

– Idag har vi drygt 6 000 Megawatt vindkraft. Simulering visar att det behövs 23 000 Megawatt för att ersätta kärnkraft och att det skulle uppstå svår effektbrist Ny vattenkraft kan balansera mer vindkraft, men jag är säker på att våra politiker inte vill bygga ut fler älvar – och det vill inte vi heller.

Pekka Lundmark närde också förhoppningen om att den digitala utvecklingen bidrar till lösningen. Men eftersom den inte finns idag är kärnkraften helt avgörande så länge den finns. Han betonade också konsekvenserna av att elmarknaden är integrerad. När Tyskland lägger ner kärnkraft uppstår behov av mer energi och överföringskapacitet kommer att fördubblas.

– När det inte blåser i Tyskland och solen inte lyser, kommer de behöva vår svenska och nordiska vattenkraft.

Pekka Lundmark avslutade med en uppmaning till politikerna:

– För att nå flexibilitet är det livsviktigt att marknaden får styra, att tillåta höga priser och låta kunderna se att det är viktigare när man använder energi än hur mycket man använder. Det är viktigare med flexibilitet än med minskad användning.

Eva Hamilton undrade om vi kommer att ha sex reaktorer om tio år?

– Om inte investeringar är lönsamma kommer vi inte ha det. Men jag har svårt att förstå hur vi ska klara av att upprätthålla leveranssäkerhet utan kärnkraft, allvarligt talat, svarade Pekka Lundmark.

Ingemar Nilsson (S) menade att det beror på industripolitiken och hur efterfrågan utvecklas.

– Kärnkraften är viktig för att köpa oss tid och kunna göra en vettig övergång till framtidens energisystem, sa han.

Han fick medhåll av Lars Hjälmered (M) som också påtalade att politiska beslut gjort det möjligt att bygga ny kärnkraft.

Lise Nordin (MP) trodde å sin sida att vi kommer att ha ett 100 procent förnybart elsystem år2030:

– Det är svåra ekonomiska kalkyler för kärnkraft. Den ska ta ansvar för avfallet och det kommer att kosta.

Intresserad publik i samspråk. 

Alternativa lösningar till kärnkraftsersättning

Rickard Nordin (C) framhöll andra lösningar, som effekthöjningar i vattenkraften, öka flexibiliteten och satsa mer på biokraft.

Håkan Svennelin deklarerade att Vänsterpartiet inte står bakom Energiöverenskommelsen eftersom den inte är tydlig. Han tyckte dessutom att det är bra för svensk energidebatt att några står utanför, som kan komma in med andra perspektiv:

– Södra Sverige måste producera mer, men det är svårt med försvaret som säger nej till vindkraft och kabeln till Gotland som inte blir av. Det behöver bli tydligare hur vi ska lösa detta, sa han.

– Det är inte ett självändamål med kärnkraft. Vi är inte emot förnybart, men vi är emot att subventionera energi i ett system som redan är mättat. Vi vill ha ett koldioxidfritt system och måste köpa oss tid, därför är kärnkraften betydelsefull, menade Lars Tysklind (L).

– Det är problematiskt att subventionera vindkraften, så att inte kärnkraft kan klara sig, tyckte Felix Byström (SD).

– Vi behöver inte enbart ett av de andra energislagen för att ersätta kärnkraften, vi behöver flera. Därför behöver vi också hitta förutsättningar för att de olika energislagen kan fungera. Grejen är att hitta lösningar som fungerar i kombination med marknadslösningar, sa Penilla Gunther (KD).

Moderatorn Eva Hamilton bröt in i debatten och vi fick ta del av rubriker och nyhetsinslag från vintern 2009–2010, när elpriset var högt och kunderna rasade. Samtliga paneldeltagare såg bekymrade ut och tycktes ha krisen i färskt minne.

– En lärdom var att vi då hade för liten beredskap för flexibilitet. Det blev störst problem för dem med direktverkande el. Den måste fasas ut, det är inte effektivast att använda el för värme, sett ur ett energisystemperspektiv, menade Lise Nordin (MP).

Batterier, en lagringslösning på frammarsch

Bo Normark, ordförande IVA Vägval inledde med en presentation av utvecklingen för batterier.

– Allt pekar på att batterier minskar i kostnad och ökar i produktion, priset har minskat 49 procent på två år. Utvecklingen kommer inte att gå lugnt och stilla, den går snabbare än vi tror. Och snabbast kommer det att gå i Sverige och Europa för vi har höga bensinpriser. Vi närmar oss brytpunkten när nya lösningar konkurrerar ut gamla utan subventioner. För batterier kan det ske redan år 2020–2022.

Bo Normark menade att man kan minska effekttopparna effektivt med batterier. Som exempel tog han att ett 1-kilowatts batteri räcker för att klara effekttoppar i en lägenhet. Det kan vara en billigare lösning att satsa på det än att bygga ut kapaciteten i elnäten, menade han.

På frågan hur det ser ut med återvinningen av batterierna svarade han att det är ett problem men att det är lättare att lösa ju mer pengar det finns i sektorn. Och än så länge finns det bara två miljoner elbilar i världen.

Så var det dags för politikerna igen:

– Det är viktigt få igång produktion i Sverige och vi måste ta tag i frågan om kretslopp och återvinning redan nu, ansåg Håkan Svenneling.

– Producentansvaret måste gälla även detta. Vi behöver ha ett livscykelperspektiv, sa Lars Tysklind (L), medan Felix Byström (SD) tyckte att vi behöver prata mer om att komma åt säsongsvariationerna.

– Utvecklingen kräver att nya aktörer kommer in med nya innovativa idéer, sa Ingemar Nilsson.

Lise Nordin sa att det är mycket fokus på hållbarhet när det handlar om miljöteknik, och menade att det även gäller för andra saker, som mobiler. Och det handlar inte bara om batterier:

– Det finns många möjligheter. Vätgas är också en möjlighet att lagra energi.

Vattenkraft i slutdebatten

Slutdebatten kom att handla om vattenkraften och vad som ska hända nu, efter att fastighetsskatten har sänkts och regeringen nyligen skickat ut lagförslag om vattenförvaltningen och miljöprövningar. De närvarande politikerna framhöll vattenkraftens roll och att den måste värnas. De ville också se tydliga tillståndsprocesser som balanserar naturintressen och energiintressen på ett klokt sätt.

Flera av dem uppmanade publiken, som till stor del bestod av energibranschens aktörer, att bidra med kloka synpunkter i remissrundan. Kanske kom några inspel redan under det efterföljande minglet?

Om Energispektrum

Energispektrum är ett branschsamarbete mellan Energiföretagen Sverige, Energigas Sverige, Svensk Vattenkraftförening, Svensk Vindkraftförening, Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation, Svenska Bioenergiföreningen, Vattenfall, Fortum, Mälarenergi, Skellefteå Kraft, Tekniska verken i Linköping, Öresundskraft, Jämtkraft och Göteborg Energi.

Text: Annika Johannesson Foto: Daniel Löfstedt Film: Eva Rydegran

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Annika Johannesson

Annika Johannesson

Kommunikationsansvarig
Enhet: Politik och kommunikation
Telefon: 08-677 27 07
E-post: annika.johannesson@energiforetagen.se