Årets WEC-konferens fokuserade på energisäkerhet

Karl Lallerstedt är säkerhetspolitisk expert på Svenskt näringsliv och var först ut av seminariets fyra föredragshållare. Han beskrev att både politik och näringsliv har fått upp ögonen för vad de säkerhetspolitiska riskerna innebär efter att under många år knappt varit intresserade av frågan alls. Han beskrev att energisektorn helt klart är en del av det säkerhetspolitiska hot som kan drabba Sverige.

 - De två aktörer det handlar om är främmande makt som vill destabilisera, alternativt slå ut försörjningen, och terrorister som har som mål att angripa på ett sätt som ger mycket uppmärksamhet och skada, sade han:

- De vill paralysera samhället och orsaka mycket kaos, så att fokus för vårt samhälle blir att rädda människors liv. Den här situationen vill vi undvika och då finns en risk för att det blir hot eller utpressningsscenario och att Sverige anpassar sitt beteende efter vad motståndaren vill. 

Mikael Odenberg, som nyligen slutade som generaldirektör för Svenska kraftnät, beskrev den svenska försörjningstryggheten som mycket stark jämfört med delar av Kontinentaleuropa. Samtidigt gav han uttryck för en paradox i den svenska elförsörjningen:

- Vårt elsystem blir alltmer robust när vi utför stora investeringar i våra nät som stärker överföringen och det blir ett mer maskat nät. Samtidigt blir vi mer sårbara på grund av att vårt samhälle är extremt elberoende. Inte mycket kommer att fungera om en större stad får elavbrott under en något längre tid, mängder av funktioner kommer att slås ut. Vi behöver tänka på ett annorlunda sätt än tidigare, sade han.

Lars Grönstedt, Nord Stream, gjorde en djupdykning i gassituationen i Europa. Han framhöll behovet av handel som viktigt.

- Europa är beroende av gas och Ryssland är extremt beroende av att få exportera sin gas och är i väldigt stort behov av dessa intäkter för sin statsbudget. En tredjedel av de ryska federala intäkterna kommer från gasen, sade han.

Finns det inte en risk för politisk påtryckning från Ryssland mot andra stater, frågade moderatorn Birgitta Resvik. Men Lars Grönstedt menade att det som exempelvis hände när Sovjetunionen föll skiljer sig från relationen med forna Västeuropa. Vissa av Sovjetrepublikerna betalade inte sina räkningar och Ryssland stoppade gastillförseln. Länderna i forna Västeuropa har hela tiden betalat sina räkningar och också fått gasen levererad, menade han.

När det var dags för panel uppehöll sig framför allt Mikael Odenberg och Lars Grönstedt vid de säkerhetspolitiska riskerna med Ryssland kopplat till gasfrågan. Mikael Odenberg menade att Ryssland är kapabla att använda energin som påtryckningsmedel, Lars Grönstedt såg annorlunda på frågan.

Även Samuel Ciszuk, Energimyndigheten, var en av föredragshållarna. Han belyste oljans betydelse för världen och hur den påverkas av det säkerhetspolitiska läget. Oljan har en dominerande roll, exempelvis för transporterna i Sverige, men samtidigt växer biobränsle snabbt i Sverige poängterade han.

Han pekade ut tre områden som kan innebära risker med försörjningen av världens oljebehov: Den politiska situationen i form av fragmenterade stater i Mellanöstern och Nordafrika, de förändrade handelsvägarna där Asiens behov av olja blir allt större samt de låga investeringarna i ny oljeproduktion.

Efter två och en halv timmes fördjupning i energisäkerheten kunde deltagarna konstatera att Ryssland och landets avsikter var seminariets röda tråd.

På bilden: Mikael Odenberg och Karl Lallerstedt
Foto: Daniel Löfstedt