Hur kan mindre aktörer bidra med effekt?

Sedan utredningen Mindre aktörer i energilandskapet – förslag med effekt (SOU 2018:76) presenterades i oktober har det varit ganska tyst om den. En förklaring är förstås att regeringsbildningen har dröjt och därmed även remisshanteringen.

För att bidra till ökad kunskap om utredningen och dess tänkbara effekter bjöd Energiföretagen in till seminariet ”Mindre aktörer i energilandskapet –  förslag med effekt. Men vilka?”. Utredaren Lise Nordin var på plats, liksom två av utredningssekreterarna, Tea Alopeaus och Anders Ådahl. Seminariet inleddes med en genomgång av utredningens förslag.

Förslag med fokus på effekt

Utredningens uppdrag var att se över hinder för mindre aktörer att bidra inom fyra områden; energieffektivisering, småskalig elproduktion (i detta fall solel eftersom vindkraft ofta kräver större aktörer), elbilar/laddinfrastruktur och energilager. Med mindre aktörer menas de som inte har professionella resurser att jobba med energifrågor, enligt Lise Nordin. De står var och en för en liten del i energisystemet men sammanlagt för omkring hälften av Sveriges energianvändning. Utredningen skulle också gå igenom erfarenheter av olika styrmedel, särskilt vita certifikat eller kvotplikt, och bedöma vilka styrmedel som är mest effektiva med hänsyn till energi och effekt. Utifrån detta uppdrag har utredningen tagit fram sina förslag.

– Vi valde att fokusera på åtgärder som kan bidra till målet 100 procent förnybar elproduktion. Vi hade också fokus på effekt eftersom effektfrågan alltmer lyfts som kritisk. Här är flexibilitet också viktigt men eftersom det redan finns andra förslag om detta på regeringens bord har vi valt att inte ta med det i utredningen, sa Lise Nordin.

Hon konstaterade att det är flera samverkande faktorer, som berör elsystemet i första hand, som leder till ett förändrat energilandskap med större effektutmaningar. Det handlar om kärnkraftens utfasning, mer variabel elproduktion i form av sol och vind, ökad efterfrågan på el i transportsektor och industri och dessutom ökad digitalisering och lagringsutrustning, främst i form av batterier.

Därefter presenterade hon de olika delarna av utredningens förslag, se tabell nedan.

– Vår slutsats är att de mindre aktörerna kan bidra till att målet om 100 procent förnybar elproduktion nås på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Vi ser också att det kräver ytterligare styrmedel. Jag hoppas förstås att utredningens förslag genomförs eftersom jag tror att de är viktiga steg på vägen för att lyckas, avslutade Lise Nordin.

Vita certifikat med olika resultat

Efter utredarens föredragning fick seminariedeltagarna också ta del av erfarenheter av vita certifikat i olika länder (finns numera i olika former i 46 länder), som presenterades av Rurik Holmberg från Energimyndigheten. Hans slutsats var att något mer krävs, utöver det vi har idag, för att nå både EU:s mål och de behov vi har. Då kan vita certifikat vara en väg. Rurik Holmberg pekade också på att erfarenheter från andra länder visar att införandet av vita certifikat måste vara starkt kopplat till konkreta mål; exempelvis att minska importberoendet, att minska så kallad energifattigdom eller, som utredningen föreslår, att minska effektproblematiken.

– Resultaten i andra länder ser helt olika ut, beroende på vilken inriktning man valt. I Danmark ligger till exempel ansvaret på nätbolagen. De har oftast inte den direkta kontakten med slutkunderna, så där har det mest blivit åtgärder i industrin. I Frankrike däremot, är det energileverantörerna som är ålagda kvotplikten. Där har 4 miljoner åtgärder gjorts, enligt utvärdering av systemet, främst i villor, medan de inte har nått fram till industrin, berättade Rurik Holmberg.

Stark kritik mot vita certifikat

Just vita certifikat visade sig vara den stora stötestenen både för energisektorn och villaägarna. Erik Thornström från Energiföretagen, som varit expert i utredningen, instämde i utredningens slutsatser att effektfrågan är den största utmaningen framåt. Han framhöll också att de mindre aktörernas roll i energiomställningen är viktig och att utredningen presenterat bra förslag kring laddinfrastruktur, energilager och mikroproduktion.

– Energibranschen är positiv till energieffektivisering men kritisk till just vita certifikat. Det är inte rätt styrmedel och det krävs ytterligare analyser för att åstadkomma rätt resultat till rätt kostnad. Det alternativa förslaget om ett auktionsbaserat kvotpliktssystem skulle betyda enklare administration, vara mindre komplext och mer flexibelt. Det borde ha utretts närmare, betonade Erik Thornström.

Han fick medhåll i kritiken av Villaägarnas samhällsanalytiker Anna Werner, som berättade om Villaägarnas syn på utredningens förslag:

– Vi vill inte ha vita certifikat, det verkar både krångligt och dyrt. Systemet med ROT-avdrag är bra som det är. Det blir bara svårtolkat om man ska ha en särskild variant för energiåtgärder och skulle innebära en svår gränsdragning. Höj istället det nuvarande avdraget från 30 till 50 procent, uppmanade hon.

Anna Werner var också kritisk till den föreslagna utvecklingen av energideklarationerna, som hon menade redan nu är krångliga och dyra, utan någon påvisbar nytta.

I publiken hördes blandade röster om utredningens förslag, där merparten var kritiska till just vita certifikat även om det också fanns de som var för. Oavsett vilket, är förmodligen de flesta i lokalen nu redo att ta sig an förslaget när det väl kommer på remiss, efter att ha deltagit på detta kunskapsseminarium. Så nu väntar vi bara på en lösning på regeringsfrågan.

Utredningens förslag i korthet

Förslag energieffektivisering

• Inför kvotplikt/vita certifikat för minskad effektbelastning, alternativt auktion som finansieras med höjd energiskatt på el (berör alla elanvändare utom elintensiv industri)
• Ändra energideklarationerna (berör fastighetsägare)
• Inför energi-rotavdrag med 50 % av kostnaderna för utvalda åtgärder (berör hushåll i småhus)
• Ge Energimyndigheten i uppdrag att ta fram en plan för hur insikter om beteenden kan integreras i kommunikationsinsatser eftersom forskning visar att elanvändare inte alltid agerar rationellt (berör alla)

Förslag solel

• Tillsätt ett råd som årligen föreslår stödnivå för solceller, med inriktning att återbetalningstiden inte ska understiga 10 år, inklusive stödet (småskalig solel)
• Harmonisera definition av mikroproducent i ellagen och inkomstskattelagen, med en övre gräns på 100 ampere (småskalig solel)

Förslag energilager

• Justera förordning om bidrag till lagring av egenproducerad el så att fler än privatpersoner kan omfattas och att ändamålet för energilagret inte behöver vara kopplat till egenproducerad elenergi
• Förläng tiden för stödet och höj maxnivån från 50 000 kr till 150 000 kr.

Förslag elbilar/laddinfrastruktur

• Genomför nya EU-regler för laddinfrastruktur, så att det stödjer snabb utveckling av antalet laddpunkter i hela bebyggelsen
• Ställ samma krav för antal laddpunkter i bostadshus, som för lokaler (en laddpunkt/femte plats)
• Ställ samma krav på laddinfrastruktur på parkeringspalster i anslutning till bostadshus, oavsett om de är småhus eller flerbostadshus