Delseger för bioenergin i EU

– Vi på Energiföretagen är särskilt nöjda med att Europaparlamentet behåller den så kallade riskbaserade utgångspunkten som kommissionen föreslog för biomassa. Detta är ett viktigt steg för att Sverige även i fortsättningen ska kunna vara en biobaserad ekonomi. Det säkerställer också att restprodukter från skogen och industrin kan användas för produktion av el, värme och biodrivmedel, vilket är en förutsättning för att Sverige ska lyckas nå ambitionen om netto-nollutsläpp 2045, säger Raziyeh Khodayari, ansvarig miljö, hållbarhet och energitillförsel på Energiföretagen 

Europaparlamentet vill även behålla gränsen för hållbarhetskriterier på 20 MW. Detta är viktigt för svenska och europeiska små värmeverk men också för 16 miljoner små skogsägare i hela Europa och har en avgörande betydelse för att dessa skogsägare även i fortsättningen ska kunna producera och leverera trävirke till industrin och skogsrester för energiändamål. Även tallolja fick grönt ljus då man röstade för att det ska räknas som ett godkänt förnybart biobränsle, något som är av stor vikt för omställningen av transportsektorn och för värmeverkens arbete med att fasa ut den sista resten fossil olja.

Parlamentet valde att möjliggöra för medlemsstaterna att ge ekonomiskt stöd till energiåtervinning av hushållsavfall och kommunalt avfall. Detta ligger i linje med Europeiska kommissionens ambitioner att minska deponering av avfall och öka material- och energiåtervinningen. 

Parlamentet gav avslag till nationella bindande mål för förnybar energi men har ökat ambitionsnivån, vilket innebär att andelen förnybar energi ska motsvara minst 35 procent av unionens energianvändning. Detta är en ökning från kommissionens förslag på 27 procent.

Europaparlamentet lägger större vikt vid att medlemsländerna ska följa upp avfallshierarkin vid produktion och användning av biomassa. Energiföretagen Sverige tycker inte att biomassa ska hanteras som avfall och bör därför rimligen inte följa avfallshierarkin. Vi erkänner och följer principen att den bästa råvaran ska användas på ett resurseffektivt sätt. Detta har vi i Sverige åstadkommit genom marknadsbaserade priser som omöjliggör att trävirke blir el, värme eller biodrivmedel.

Efter dagens omröstning ser det ut som om förhandlingarna om energieffektiviseringsdirektivet, förnybartdirektivet och styrningssystemet för dessa två direktiv fram till 2030 kan bli klara fram till sommaren eller senast innan året är slut.

Dagens omröstning är ett bevis på att kommissionens ambitioner om att bli klara snabbt med vinterpaketet har gett resultat. Om lagstiftningen för dessa förslag blir klara under året kan vi räkna med att de införlivas i svensk lag under 2020.

Andra delar som är viktiga för Energiföretagen är frågan om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten, ökad andel förnybar energi för uppvärmning, lika behandling av tillförd och byggnadsanknuten energi, individuell värmemätning och ursprungsgarantier för värme och el. Energiföretagen återkommer längre fram med analyser av dessa delar och hela paketet.