Ingen mer plast till energiåtervinning 1 januari – är det möjligt?

Energiföretagen Sverige och Avfall Sverige arrangerade tillsammans seminariet ”Vad händer om Sveriges energiåtervinningsanläggningar slutar ta emot avfall med plast den 1 januari 2019?”. Henrik Wingfors, enhetschef Energisystem på Energiföretagen Sverige inledde med att sätta seminariet i ett sammanhang:

– Plast är bra till mycket men den innebär också problem. Många vill minska plasten i avfallet, så även avfalls- och energibranscherna som tar hand om avfallet. Samhället och kunderna vill ha fossilfri el och fjärrvärme, men med fossil plast i många produkter, upplagrat i samhället, kan det bli svårt. Hittills har plasten tagits emot, men vad händer om vi sätter stopp? Det ska vi prata om idag, sa Henrik Wingfors.

Moderatorn Mikael Karlsson, från konsultföretaget 2050, visade sedan en film med Åsa Stenmarck, som utsetts av regeringen till särskild utredare med uppdrag att se över möjligheterna att minska de negativa miljöeffekterna från plast (Dir.2017:60). Hon berättade hur det ser ut idag och vad hon tror kommer att hända på plastområdet framöver.

 

Vad säger aktörer i stegen innan?

En panel med olika aktörer med en roll i plastens väg till energiåtervinning; Karolina Brick, miljöchef Riksbyggen, Magnus Huss, förbundsdirektör IKEM, Emelie Hansson, hållbarhetsstrateg Coop och Metta Wiese, sakkunnig på WWF, gav sin syn på vad som kan göras för att minska plasten i avfallet.

Ingen i panelen trodde att det skulle vara möjligt att stoppa förbränningen av plastavfall till energiåtervinning, inte 2019 och inte under överskådlig tid. Däremot fanns en samstämmighet och tankar om hur återvinningen kan öka.

Mest positiv till den framtida utvecklingen var Magnus Huss, förbundsdirektör för IKEM:

– Jag tror förstås inte att vi kan öka återvinningen redan 2019, men kanske om fem år. Det pågår många initiativ, till exempel med kemisk återvinning. Jag vill bjuda in alla som vill bidra, till samtal om hur vi kan få bort plasten ur avfallet. Det är viktigt att tänka på möjliga tekniker redan nu om vi ska klara det om fem år. Det krävs kanske en kampanj? Mitt budskap till politikerna och övriga är: Ställ krav på mig, så tar vi bort det fossila, sa Magnus Huss.

– Jag tycker det här seminariet är ett bra initiativ. Riksbyggen är en stor köpare av värme och vi vill ha den fossilfri. Vi använder för mycket plast idag, men det är ett smart material, den ökar exempelvis hållbarheten på maten. Klart är att vi själva bidrar till plasten i avfallet, mycket uppstår i fastigheter vi förvaltar. Vi har drivit på uppströms med krav på leverantörer och utbildning av bostadsrättföreningar bland annat, sa Karolina Brick.

Emelie Hansson från Coop lyfte fram det arbete de gjort senaste halvåret med att minska plasten. Coop har investerat 260 miljoner i en sorteringsanläggning i Motala. Steg två är att göra granulat och få in det i nya produkter. Men idag finns inte en efterfrågan på det återvunna utan den fossila råvaran är för billig, menade Emelie Hansson:

– Vi behöver också innovationer för att få fram fossilfri plastråvara i Sverige och för matförpackningar får den inte vara återvunnen. Idag görs den av sockerrör men vi vill ha råvara från Sverige. Coop har satt tydliga mål: År 2030 ska vi bara ha fossilfria eller återvunna plastförpackningar, berättade Emelie Hansson.

– Nu har vi mål om ett fossilfritt samhälle och vi måste få bort plasten. Vi måste få till en cirkulär ekonomi, med resurssmart produktion och konsumtion. Mitt medskick till politikerna är att göra som i Finland och Holland - ta fram en färdplan för cirkulär ekonomi, med tydliga mål, sa Metta Wiese.

Plasten i samhället måste minska - om vi ska lyckas minska plasten i avfallet

Weine Wiqvist, vd för Avfall Sverige tog vid och berättade vad som skulle hända om energiåtervinningsanläggningarna skulle stängas 1 januari 2019. Hans slutsats var att det inte går, i alla fall inte under överskådlig tid.

I Sverige råder deponiförbud, vilket innebär ett krav på anläggningarna att ta emot även plast. Idag är insamlingsnivån för låg, cirka 40 procent, även om den ökar 80 procent vad gör man med resten, undrade Weine Wiqvist? Det finns inte producentansvar för annat än förpackningar och det finns inte heller tillräcklig efterfrågan på det återvunna plastmaterialet. Dessutom har anläggningarna, även de privata långsiktiga avtal om att ta emot, som måste uppfyllas. För att minska plasten krävs åtgärder ”uppströms”, det vill säga i produkternas utformning och vår konsumtion, men även för ökad återanvändning och materialåtervinning.

– Det man behöver göra är att jämka ihop ambitioner om återvinning med deponiförbudet och med mål om ett både giftfritt och fossilfritt samhälle. Det är en politisk uppgift att ta tag i detta, menade Weine Wiqvist.

Politikerpanelen enig - ingen bra idé att energiföretagen slutar förbränna plast i avfall

Som avslutning på seminariet var det dags för politikerpanelen att reflektera. Stina Bergström, riksdagsledamot från Miljöpartiet och Kristina Yngwe, riksdagsledamot för Centerpartiet och vice ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet visade sig vara ganska eniga, så det blev ingen tuff debatt. De konstaterade att det var en intressant, men orealistisk frågeställning, att energiåtervinningsanläggningarna ska sluta förbränna plast.

– Det är tydligt att det inte går. Att sluta bränna för att nå politikens mål är inte rätt tänkt. Nej, vi måste konsumera mindre plast. Jag tycker att det har pratats för lite om hur kan åstadkomma det, sa Stina Bergström (MP).

– Det är klart att vi måste minska användningen men vi behöver tänka på att det är mer komplext. Vi behöver tänka långsiktigt för att hitta rätt styrmedel som leder till mer återvinning. Ett stopp skulle göra det uppenbart för den som kastar vilka konsekvenser det får, av det skälet vore det bra, men det går inte idag. Det är bra att branschen sätter press på oss och vill få något att hända, tyckte Kristina Yngwe.

Moderatorn Mikael Karlsson, 2050, lyfte fram att Sverige har det tuffaste målet i världen – att vi inte ska har några utsläpp av klimatgaser år 2045. Det innebär att vi då inte heller kan bränna fossil plast. Men om man tillåter fossil plast komma in i systemet, kan man då förbjuda förbränning? På detta svarade Kristina Yngwe att hon vill se fokus på styrmedel för att öka återvinningen och för att fasa in förnybart. Stina Bergström i sin tur tyckte att det är självklart att vi ska sluta ta upp fossila råvaror som olja och kol. Vi måste diskutera vad vi behöver och vad vi ska ersätta med.

De båda politikerna var överens om att det går att komma en bra bit på väg med politiska beslut, i kombination med information.

– Ett exempel är informationsplikten för plastbärkassar, ett annat förbud mot onödig plast. Engångsartiklarna till exempel. Och plastsugrör, varför ska vi ha det? Vi kan inte fylla dagens efterfrågan på fossil plast med förnybart, så vi måste minska användningen, sa Stina Bergström.

Kristina Yngwe var inte lika positiv till förbud, även om hon höll med om att plastsugrör är onödiga. Hon lyfte fram andra förslag:

– Vi behöver öka efterfrågan på återvunnet material. Till exempel genom offentlig upphandling, med krav på en viss procentandel förnybart. Även återvinningsgraden behöver öka, där kan vi ställa krav på EU-nivå. Vi behöver också stötta forskning och innovation, inte bara nytt och småskaligt, utan även uppskalning. Vi vill fasa ut engångsplaster och fossil plast, och fasa in förnybart.

Se Kristina Yngwe, Centerpartiet, i intervju om plasten i avfallet.

Magnus Huss, förbundsdirektör IKEM, intervjuas om hur plaståtervinningen kan öka.