Luften i EU har blivit bättre – men inte tillräckligt

Luftkvalitetsdirektivet från 2008 är grundvalen för EU:s politik för renare luft. I detta anges luftkvalitetsnormer för koncentrationerna av föroreningar i den luft som vi andas in. Under de senaste årtiondena har EU:s politik bidragit till att minska utsläppen, men luftkvaliteten har inte förbättrats i samma takt och det är stor skillnad mellan länderna.

Det stora gap som finns mellan EU:s länder syns tydligt i bilden av hur antalet funktionsjusterade levnadsår skiljer sig åt. Där syns också tydligt hur mycket bättre det ser ut i Sverige än i övriga länder.

Anledningen till att vi lyckats så bra med att förbättra luftkvalitén i Sveriges städer är framför allt övergången från småskalig uppvärmning med olje- eller vedpanna där varje hus hade sin egen värmekälla, till fjärrvärme. Även byte till eluppvärmning har spelat en stor roll.

Vi kan dock inte nöja oss med det utan måste ständigt jobba med luftförbättrande åtgärder. Rapporten visar att Sverige inte klarar gränsvärdena för små partiklar och kväveoxider i hela landet. Naturvårdsverkets detaljerade statistik pekar på att åtgärderna framför allt bör riktas mot transportsektorn och hushållens småskaliga förbränning. Enligt flera analyser är det främst transporterna som bidrar till ökade luftföroreningar i svenska städer. Här har energibranschen en viktig roll att spela när elektrifieringen av transporter kommer igång på allvar. När det gäller hushållens utsläpp handlar det om att byta ut de oljepannor som fortfarande finns kvar och att ersätta gamla vedpannor med nya och effektiva.

I EU som helhet ger luftföroreningar dock fortfarande upphov till hundratals miljarder euro i hälsorelaterade externa kostnader. Men dessa mycket stora mänskliga och ekonomiska kostnader har ännu inte avspeglats i tillfredsställande åtgärder i hela unionen, varnar revisorerna. De tillägger att partiklar, kvävedioxid och marknära ozon är de luftföroreningar som orsakar flest förtida dödsfall och att personer i stadsområden är särskilt utsatta.

För att förbättra luftkvaliteten i EU rekommenderar revisorerna att

• EU-kommissionen vidtar mer ändamålsenliga åtgärder,
• luftkvalitetsdirektivet uppdateras,
• luftkvalitetspolitiken prioriteras och integreras i andra EU-politikområden,
• allmänhetens medvetenhet höjs och informationen förbättras

 Här kan du läsa rapporten