Ny utredning: EU-direktiv inget hinder för att ändra energikraven i byggreglerna

– Energiföretagen tycker att energikraven ska sättas på själva byggnaden, inte styra valet av uppvärmningsform som de gör nu. Om man sätter kraven utifrån hur mycket energi byggnaden faktiskt använder, inte hur mycket energi som köps, blir regelverket teknikneutralt, vilket ju de allra flesta tycker är positivt, säger Erik Thornström, ansvarig skatter och styrmedel - resurseffektivitet och energianvändning, på Energiföretagen Sverige.

Eftersom det har rått oklarheter kring om EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda hindrar en övergång till att energikraven sätts utifrån använd energi, alltså den totala energianvändningen för uppvärmning, kylning, ventilation, varmvatten och belysning, bad Energiföretagen advokatfirman Vinge att utreda frågan.

I uppdraget ingick att göra en bedömning av om systemgränsen ”använd energi”, även kallat nettoenergi, är förenlig med direktiv 2010/31 om byggnaders energiprestanda (ändrat genom direktiv 2018/844) och kommissionens delegerade förordning 244/2012 som kompletterar detta direktiv.

Advokatfirman Vinge skriver att energiprestandadirektivet definierar ”en byggnads energiprestanda” som ”den beräknade eller uppmätta energimängd som behövs för att uppfylla det energibehov som är knutet till normalt bruk av byggnaden, vilket bland annat inbegriper energi som används för uppvärmning, kylning, ventilation, varmvatten och belysning”. 

Medlemsstaterna får välja mellan att använda relevanta befintliga CEN-standarder för beräkning av energiprestanda eller en motsvarande nationell beräkningsmetod, förutsatt att den är i enlighet med bilaga I och artikel 2.4 i energiprestandadirektivet. Medlemsstaterna får även välja att fastställa en byggnads energiprestanda på grundval av antingen den beräknade eller den faktiska energianvändningen.

”Det enda kravet som följer av energiprestandadirektivet är att den systemgräns som används tillåter att fastställa den energimängd som behövs för att uppfylla byggnadens energibehov vid normalt bruk. Såvitt vi kan bedömda kan såväl systemgränsen använd energi som systemgränsen levererad energi användas för detta ändamål”, skriver advokatfirman i sitt utlåtande.

Vinge har även utrett om det är möjligt att slopa undantaget för ”energi från sol, vind, luft eller vatten som alstras i byggnaden eller på dess tomt” att räknas in i en byggnads energiprestanda. Vinge konstaterar att undantaget kan strykas och framhåller också att energiprestandadirektivet kräver att medlemsstaterna ska iaktta principerna om likabehandling och ickediskriminering. Detta innebär att om en medlemsstat väljer att behandla energikällor och/eller tekniska lösningar olika, åligger det medlemsstaten att bevisa att dessa inte befinner sig i en jämförbar situation.

– Vi har överlämnat Vinges utredning till Miljö- och energidepartementet och hoppas nu på att detta klargörande ska sätta fart på arbetet med att ta fram teknikneutrala byggregler. Det är hög tid, konstaterar Erik Thornström.

Ta del av advokatfirman Vinges utlåtande, med bilaga.