Energiföretagen förtydligar om elnätens kostnader

I rapporten Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv från Villaägarna har konsulten Sweco analyserat data från Eurostat, Energimarknadsinspektionen (Ei), SCB och Energimyndigheten. I grafer visas bland annat elprisets uppdelning för olika elanvändningsstorlekar i europeiska länder och hur nätkostnaderna utvecklats över tid.

Några av rapportens slutsatser är att de svenska hushållens totalkostnad för el är mer påverkad av nätkostnaden än övriga Europa och att den svenska nätavgiftens storlek i förhållande till elpriset är rekordhög. Hushållens nätkostnader är över medel i Europa medan de totala elkostnaderna ligger omkring medel i Europa, enligt rapporten.

Energiföretagen ger inga detaljsynpunkter på rapporten. Däremot vill vi ge en bakgrund som förklarar varför det är svårt att jämföra elnätskostnaderna i olika länder.

5 000 kWh per år är lågt

Villaägarna har valt att lyfta fram ett exempel över nätkostnadernas utveckling för en kund med en elanvändning på under 5 000 kWh per år. Den gruppen visar både högst elnätsandel i elpriset och högst kostnadsökning de senaste 10 åren. Hade istället nivån högre än 15 000 kWh lyfts fram – en storlek som mer motsvarar villors elanvändning – hade elnätsandelen sjunkit.

Rapporten visar att det specifika elnätspriset i Sverige halveras vid 15 000 kWh per år istället för 5 000. Enligt rapporten har dessutom elnätspriset i Sverige legat under genomsnittet i EU åtta av de senaste tio åren för en kund med en årlig elanvändning på över 15 000 kWh.

Samma resonemang gäller kostnadsökningarna, som varit lägre de senaste tio åren för kategorin över 15 000 kWh, än för kategorin under 5 000 kWh som Villaägarna lyfter fram. Kostnadsökningarna har skett enligt EI:s intäktsreglering för att möjliggöra vädersäkring av näten, reinvesteringar, omställning av energisystemet (mer förnybar energi) och för att göra näten smartare. Höjningarna av elnätsavgifterna har legat inom de intäktsramar som Ei beslutat om i fyraårsintervaller.

Haltande jämförelser

Tillgången till vattenkraft innebär också att elpriset i Sverige vanligen är lägre än i övriga Europa. Därför blir nätkostnadernas andel av totalkostnaden för kunden större i Sverige än i övriga Europa. Förutsättningarna mellan länderna skiljer sig åt såtillvida att marknadsutvecklingen kommit olika långt. I vissa länder är priserna fortfarande reglerade och delar av de verkliga kostnaderna får därför bäras via skattsedeln.

Det är alltså inte helt enkelt att jämföra elkostnader, vare sig mellan länder eller över tiden. Inte minst kan elpriset variera mellan åren. Även det faktum att förändringstakten i nationellt beslutade skatter andra avgifter skiljer sig åt gör det än svårare. Vidare skiljer sig förutsättningarna åt mellan länderna, exempelvis genom energisystemens sammansättning.

Elnäten i Sverige

Elnäten har helt olika förutsättningar beroende på geografi och befolkningstäthet. Sverige är ett glest befolkat land med långa avstånd. Vi har glesa nät med många nätanläggningar som betalas av färre människor, vilket ger högre kostnader per kund.

Kombinationen liten befolkningsmängd och stor andel elintensiv industri gör också att elanvändningen är förhållandevis hög i Sverige per capita. Detta tillsammans med den förhållandevis höga andelen elvärme som har byggts ut gör att elnäten måste dimensioneras kraftigare än i många andra länder, vilket påverkar kostnaderna. Andra länder använder oftare fossila bränslen direkt för uppvärmning.

Längden på det svenska elnätet räcker drygt fjorton varv runt jorden. Totalt omfattar det svenska elnätet cirka 567 000 km ledning, varav 390 000 km jordkabel. Elnätsföretagen har bedrivit ett proaktivt arbete att gräva ned elledningar i marken som påbörjades i början av 2000-talet och sköt fart med stormen Gudrun 2005. Arbetet med att vädersäkra elnäten har kostat över 50 miljarder kronor.

Om kundens kostnader

De svenska elkunderna betalar för elen i tre delar:

• Till elhandelsföretaget som säljer el till kunden. Denna del av elmarknaden är konkurrensutsatt och kunden kan välja avtalsform, bundet olika länge eller rörligt avtal som följer priset på den nordiska elbörsen.
• Till elnätsföretaget för transport av elen till hemmet. Elnäten bedrivs som monopol där ett företag har rätten att transportera elen inom ett område. Kunden kan inte välja elnätsföretag och avgifternas skälighet övervakas av Ei.
• Till staten i form av skatter och avgifter. Energiskatten på el är 34,7 öre per kWh för de flesta och betalas till elnätsföretaget. Avgiften för elcertifikat för att stimulera utbyggnad av förnybar el ligger i elhandelspriset. Här ligger också kostnaden för utsläppsrätter av koldioxid inom det europeiska handelssystemet. Moms med 25 procent tillkommer på alla elkostnader som redovisats här.

Graf 1 visar hur konsumentprisets fördelning har ändrats från 1970 till nu:

Vi har här valt en elanvändning på 20 000 kWh per år vilket i storleksordning motsvarar en elvärmd villa. Här framgår hur skatter och avgifter gått från en andel på under tio procent till över 50 procent. Grafen visar också hur kostnaden till elhandelsföretaget (benämnd ”el” i figuren) varierar från år till år med priset på elbörsen, där många faktorer spelar in. Nätavgiftens andel har sjunkit och ligger nu på cirka 25 procent av totalen.

Graf 2 visar konsumentpriset i löpande priser för lägenhet och villa sedan år 2000:

Här visas typkunder enligt SCB för lägenhetskunder (vänstra stapel) och villaboende (högra stapel). Av staplarna framgår att priserna ökat, där den största orsaken är ökade skatter och tillkommande poster i form av elcertifikat och utsläppsrätter. Elnätsandelen är högre för lägenheter än för villor, eftersom den fasta delen av nätavgiften blir mer dominant vid lägre elanvändning.

Följ elmarknadsstatistiken vecka för vecka på Energiföretagens webbplats.