Nu krävs konkreta åtgärder för att minska kapacitetsbristen

Publicerat av: Anna Lejestrand ·

Intresset för Samling för nätkapacitets tredje och avslutande möte var stort. Över 150 personer slöt upp för att diskutera resultatet av arbetet och för att överlämna åtgärdsförslagen till regeringen. Pernilla Winnhed tackade för det enorma engagemanget men uppmanade också deltagarna – och kanske framför allt regeringen – till konkret agerande och det är snart, så kostnaderna för samhället inte blir för stora.

Orsakerna till kapacitetsbristen i elnäten är väl kända vid det här laget. Sverige växer, bostäder byggs, industri och samhälle elektrifieras och elnäten börjar bli gamla. Samtidigt tar det väldigt lång tid att få tillstånd för att bygga nya elnät och som lök på laxen gör nya kraftvärmeskatter att lokal elproduktion – som skulle kunna hjälpa situationen – istället stänger sin verksamhet.

Så vad gör man då åt saken? För knappt ett år sedan när problemen började bli allt tydligare skrev Energiföretagen, tillsammans med ett antal andra aktörer, en debattartikel där man uppmanade regeringen att bjuda in till samtal i frågan. Men inget hände och våren 2019 tog Energiföretagen initiativ till Samling för nätkapacitet. Vid det första mötet kom över 100 personer som representerade 80 olika samhällsaktörer från näringsliv, myndigheter, kommuner, kundorganisationer och politiken för att diskutera frågan. I juni samlades återigen över 100 personer för att i workshop-form vända och vrida på möjliga lösningar. Och nu, den 7 oktober, kom över 150 personer för att lyssna på resultaten från det gemensamma arbetet och se förslagen lämnas över till regeringen.

El i alla färdplaner

Det stora engagemanget manar till handling och det är nu. Inte minst blev det tydligt när Svante Axelsson från Fossilfritt Sverige lyfte att tillräckligt utrymme i elnäten är en av knäckfrågorna för att Sverige ska nå sitt mål om fossilfrihet 2045. Tretton färdplaner från olika sektorer är klara. De står för cirka 45 procent av utsläppen. Ytterligare sju är på gång. Det handlar om gruvorna, stålet och transportsektorn. Bland annat. Och alla behöver de massor av el för att fasa ut fossila bränslen.

– Gemensamt för alla färdplanerna är ökad elektrifiering. Vi behöver rätt mängd el, på rätt plats i Sverige, vid rätt tidpunkt, sa Svante Axelsson.  

Svante Axelsson var tydlig med att han var “chockad” av bristen på ansvarstagande som införande av de nya kraftvärmeskatterna innebär och som minskar tillgången på el, just på de platser den behövs som mest. Han efterlyste också en mycket större tydlighet från regering och myndigheter kring vem som ansvarar för att genomföra vilka åtgärder och när. Vi har, menade han, ingen brist på idéer men det måste finnas ett större svängrum för experiment.

– Sverige har alla chanser att klara utmaningen och vara ett föredöme, det vore skam om vi inte kunde lösa dessa frågor. Men vi kan inte göra “more of the same”, vi måste göra på nytt sätt, avslutade Svante Axelsson.

Kortade ledtider och ökad dialog

När några av förslagen från Samling för nätkapacitet diskuterades återkom frågan om tillståndsprocesser gång på gång. Den så kallade Falemo-utredningen har visserligen kommit med några förslag som kan korta processerna med ett par år, men detta räcker inte på långa vägar. En idé som diskuterades var om man skulle kunna frångå “first come first served” och istället prioritera anslutningar utifrån värdet för samhället. Till exempel kanske ett sjukhus bedöms viktigare än en annan aktör. För det krävs ändringar i ellagen.

För att kunna ta del av detta video-material så behöver du godkänna användande av marknadsföringskakor. Klicka nedan för att ändra inställningarna för kakhantering.
Ändra inställningar

Ett annat av Samlingens förslag som fick stöd från flera av talarna var processer för ökad dialog och samordning tidigt i planeringen för till exempel ett bostadsområde. Tidigare har tillgång på nätkapacitet och el inte ens varit något man behövt fundera över – men det är det alltså nu. Kanske finns lösningarna nära till hands och lokalt, men då behöver berörda parter samtala i tid. Hellre prata för mycket än för lite var slutsatsen. Och även om detta var sista mötet för Samling för nätkapacitet i nuvarande form, så kommer även detta samtal att fortsätta. För frågan är långt ifrån löst ännu.

Ta del av hela underlaget som överlämnades till statssekreterare Sebastian de Toro.

Som svar på vad regeringen gör lyfte statssekreterare Sebastian de Toro just Falemo-utredningen, men även att man givit Energimarknadsinspektionen mer resurser samt ett uppdrag att se över marknadens roller och ansvar. Dessutom ska Länsstyrelserna analysera situationen utifrån ett regionalt/lokalt perspektiv.

"Nu behöver vi gå från ord till handling!"

¨

För att kunna ta del av detta video-material så behöver du godkänna användande av marknadsföringskakor. Klicka nedan för att ändra inställningarna för kakhantering.
Ändra inställningar

På bild högst upp på sidan: Kristina Starbog och Andreas Hagnell

På scen medverkade, förutom nämna personer: Andreas Hagnell – SKL, Erik Dotzauer – Stockholm Exergi, Henrik Bergström – Ellevio, Kristian Gustafsson – Vattenfall, Kristina Starborg – Uppsala Kommun, Lowina Lundström – Svenska kraftnät, Marielle Lathi – Forum för smarta elnät, Therése Hindman Persson – Energimarknadsinspektionen. Modererade gjorde Anja Alemdar från Energiföretagen Sverige.