Proposition om skatt på förbränning av avfall trots stark kritik

Den 24 oktober beslutade regeringen om en proposition om att införa en skatt på avfallsförbränning. I propositionen konstaterar regeringen att de önskade effekterna i form av ökad materialåtervinning, som sägs vara ett huvudsyfte med skatten, inte kommer att uppnås. Regeringens huvudsakliga kvarvarande argument är att skatten på avfallsförbränning kan ha en effekt för att uppnå klimatmålen på lång sikt.

– Det är ett befängt argument att den föreslagna utformningen av skatten skulle kunna bidra till minskade klimatutsläpp – effekten blir motsatt. Eftersom skatten sätts utifrån vikten på avfall blir konsekvensen att biobaserat avfall får betala fyra gånger så hög skatt som fossilt plastavfall, sett till energiinnehåll. Dessutom föreslår regeringen till skillnad från Förbränningsskatteutredningen att viss industri som i dag förbränner cirka 200 000 ton plast per år ska undantas från skatten. Avfallsförbränningsskatten blir därmed helt fiskal och kommer att drabba fjärrvärmekunderna och fjärrvärmeföretagen, konstaterar Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige.

Han framhåller att regeringens förslag dessutom bryter mot den blocköverskridande energiöverenskommelsen som lyfte fram vikten av en konkurrenskraftig fjärrvärmesektor.

– Avfallsförbränningsskatten är helt enkelt ytterligare en käftsmäll mot kraft- och fjärrvärmen från regeringen och dess samarbetspartier, utöver den chockhöjda kraftvärmebeskattningen som infördes tidigare i år, säger Erik Thornström.

Erfarenheterna av den tidigare avfallsförbränningsskatten som togs bort 2010 var inte goda. Energiföretagen har påtalat detta och framfört att det krävs helt andra styrmedel i tidigare led för att uppnå de avsedda effekterna. Det skulle till exempel kunna vara utfasning av onödiga plastprodukter, högre skatter på plast som inte är återvinningsbara eller innehåller gifter. Den statliga Delegationen för cirkulär ekonomi väntas också presentera styrmedelsförslag inom avfalls- och plastområdet under vintern som borde inväntas innan en avfallsförbränningsskatt införs.

Fakta om skatteförslaget

Förslaget om skatt på förbränning av avfall syftar till att på lång sikt uppnå en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering, uppfyllande av målet att Sverige ska gå före på klimat- och miljöområdet och bli världens första fossilfria välfärdsland samt att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, skriver regeringen.

Förslaget innebär en avfallsförbränningsskatt införs med en skattenivå som kommer att trappas upp stegvis, från 75 kr per ton avfall från och med 1 april 2020, till 100 kr per ton avfall 2021 och till 125 kr per ton avfall 2022. Därefter föreslås en årlig uppräkning med konsumentprisindex.  

Skatten på förbränning av avfall föreslås utformas enligt en nettobeskattningsmodell. Det innebär att skatt tas ut för avfall som förs in till en avfalls- eller samförbränningsanläggning och avdrag görs för avfall som förs ut (t.ex. askor) från en anläggning. Undantag från skatten föreslås för farligt avfall, animaliska biprodukter av kategori 1 och 2, biobränsle och viss produktion av material.

Skatten föreslås träda i kraft 1 april 2020 och bedöms öka skatteintäkterna med 0,24 miljarder kronor för 2020, 0,42 miljarder kronor 2021 och 0,53 miljarder kronor 2022.

Propositionen i sin helhet finns att läsa här. Riksdagen förväntas fatta beslut om propositionen innan årsskiftet.