Energimyndigheten föreslår översyn av styrmedel för att värna kraftvärme

Den 30 november överlämnade Energimyndigheten rapporten Heltäckande bedömning av potentialen för uppvärmning och kylning till Instrastrukturdepartementet. Rapporten har tagits fram för att uppfylla EU:s energieffektiviseringsdirektiv (artikel 14.1 i direktiv 2012/27/EU) och innehåller, utöver omfattande modelleringar av olika scenarier för utvecklingen/potentialen av värmemarknaden till 2050, också förslag till policyåtgärder. Bland annat föreslås en samlad översyn av de styrmedel som påverkar kraftvärmen, med syfte att värna kraftvärmen och dess positiva egenskaper för energisystemet. Den tidigare potentialbedömningsrapporten redovisades 2013. Regeringen ska sedan rapportera detta vidare till EU-kommissionen till årsskiftet.

Energiföretagen har varit delaktiga och bidragit med information till rapporten genom referensgruppen för projektet. Energiföretagen konstaterar att rapporten visar på intressanta resultat och slutsatser för framtiden:

– Det är glädjande att Energimyndigheten lämnar fyra förslag till policyåtgärder som alla är viktiga för att förverkliga den ekonomiska potentialen för fjärr- och kraftvärmen. Särskilt viktigt är förslaget att genomföra en samlad översyn av de styrmedel som påverkar kraftvärmen, samt slutsatserna om att uteblivna investeringar i kraftvärme leder till betydligt högre systemkostnader för elförsörjningen. Det är nu viktigt att regeringen tar vidare Energimyndighetens rapportförslag så snart som möjligt för att skapa bättre villkor för investeringar i kraftvärme - det vill säga samtidig produktion av el och värme, säger Erik Thornström, ansvarig skatter och styrmedel på Energiföretagen.

Mer om rapporten

• I rapporten konstateras att den svenska uppvärmningsbranschen, som omfattar ungefär 100 TWh varav dryga hälften är fjärrvärme, redan i stort sett ställt om från fossilt till förnybart och återvunnet. All kraftvärme i landet är också redan högeffektiv, vilket är något EU-direktivet eftersträvar.
• De övergripande slutsatser som dras av modellberäkningarna är att det över tid generellt syns mer fjärrvärmeproduktion från kraftvärme (samtidig produktion av fjärrvärme och el), mindre produktion från hetvattenpannor (produktion av enbart fjärrvärme) och mer produktion från fjärrvärmeanslutna värmepumpar.
• I scenarierna med högre koldioxidpris får också biokraftvärme med koldioxidavskiljning (bio-CCS) ett stort genomslag. Fjärrvärmeleveranserna håller sig relativt konstanta men en viss ökning på lång sikt kan ses i majoriteten av scenarierna, och särskilt i scenarier med hög grad av elektrifiering ses ett ökat tillvaratagande av lågtempererad spillvärme i fjärrvärmenäten.
• Energimyndigheten drar slutsatsen att låg lönsamhet nu riskerar att leda till underinvesteringar i kraftvärme ifall den inte prissätts korrekt utifrån sin nytta att kunna bidra med olika stödtjänster för kraftsystemet. En analys av systemkostnaderna av uteblivna investeringar i kraftvärme visar att de är höga och uppgår till mellan 35–70 miljarder kronor till 2050.
• Energimyndigheten lyfter också fram att kraftvärmen spelar en viktig roll för effektbalansen, särskilt med tanke på den ökande elektrifieringen och mer variabel kraft i elsystemet. En lämplig åtgärd vore enligt Energimyndigheten att se över existerande styrmedel, samt ifall kraftvärmen prissätts korrekt så att den kan fortsätta bidra med olika stödtjänster.
• Fjärrkyleleveranserna beräknas fördubblas till 2050, och teknikerna som väljs enligt modellen är i första hand frikyla eller spillkyla från samtidig värmeproduktion i värmepump.

Enligt direktivet ska också lämpliga åtgärder föreslås om utredningen kommer fram till att det finns en ekonomisk potential för mer förnybar värme och kyla och effektivare värme och kyla för att den ska realiseras. I de slutsatser som Energimyndigheten presenterar lämnas fyra huvudförslag:

• Energimyndigheten föreslår att en samlad översyn av styrmedlen som påverkar kraftvärmen genomförs, att den samlade effekten av detta utreds samt att förslag på förändringar tas fram vid behov. Det konstateras att kraftvärmen är viktig för försörjningstryggheten och för det svenska elsystemet med bidrag både med fjärrvärme och el, samt genom det faktum att produktionen sker nära användningen.
• Styrmedel behöver riktas mot de aktörer som har rådighet för uppkomsten av avfallet för att minska den fossila andelen av avfallet, dvs. plasten.
• Energimyndigheten föreslår att Sverige fortsätter att satsa på och utreda möjligheterna för bio-CCS.
• Energimyndigheten föreslår att, för att ta vara på den potential som finns för lågtempererad spillvärme, även lågtempererad spillvärme bör ingå i analyskravet enligt lagen om kostnadsnyttoanalyser på energiområdet (SFS 2014:268)

Energiföretagen håller med om dessa slutsatser som går väl i linje med både färdplanen för fossilfri uppvärmning och vår 12-punktslista med åtgärder för att förbättra villkoren för kraft- och fjärrvärmen där de första tre punkterna finns med.