Felaktigheter i rapport om prisbildning för fjärrvärme

Varje år rapporterar svenska fjärrvärmeföretag in massor av uppgifter om bland annat drifts- och affärsförhållanden till Energimarknadsinspektionen. Detta regleras i fjärrvärmelagen och syftet är att öka transparensen i fjärrvärmeverksamheterna. Nu har Ei valt att utifrån dessa uppgifter analysera vad som legat bakom prisbildningen på fjärrvärme under en tioårsperiod. Ansatsen är god, eftersom det skulle kunna ge både Ei och kunderna en rättvisande bild av konkurrensförhållanden och prisbildningen på värmemarknaden.

Studiens slutsatser lämnar dock tyvärr en hel del övrigt att önska. De uppgifter som finns i Drifts- och affärsförhållanden är långt ifrån tillräckliga för att kunna dra så långtgående slutsatser, något som rapportförfattaren borde ha uppmärksammat. Där finns exempelvis inga uppgifter om företagens kapitalkostnader eller hur dessa bokförs.

Rapportens främsta påstående, att skillnader i prissättning inte skulle bero på underliggande kostnadsstrukturer, verkar därmed ha en minst sagt bristfällig grund. Kapitalkostnaderna för ett fjärrvärmeföretag är inte sällan 20–30 procent eller mer av de totala kostnaderna, och varierar dessutom stort över anläggningstillgångarnas mycket långa investeringscykler. Rapportförfattaren har endast använt distributionsnätens ålder som en ”proxyvariabel” för bolagens kapitalkostnader, ett grovt antagande som knappast ger grund för några långtgående slutsatser.

Slutsatsen att prisutvecklingen är relaterad till prisutvecklingen hos konkurrerande uppvärmningsformer har visst fog för sig. Men rapporten baserar detta på data om installationskostnader för bergvärmepumpar för småhus, utan att ta hänsyn till att effektiviteten hos sådana har ökat under perioden (vilket i sig ökar deras konkurrenskraft). Och fjärrvärme till småhus motsvarar dessutom endast runt tio procent av fjärrvärmeleveranserna, så en jämförelse med värmepumpslösningar för flerfamiljshus eller lokaler hade varit betydligt mer relevant för att beskriva konkurrensförhållanden.

Påståendet att bolag med kraftvärmeproduktion torde ha större möjligheter till lägre fjärrvärmepris saknar dessutom relevans idag efter en rad politiska beslut. Fjärrvärmeverksamhet bygger också på skalfördelar där större fjärrvärmesystem normalt blir mer effektiva än små.

Om rapportförfattaren hade bjudit in och lyssnat till någon form av referensgrupp med kunskaper om fjärrvärmens förutsättningar så hade kanske en del grundlösa slutsatser kunnat undvikas. Man kunde åtminstone begära att författaren studerat och hämtat stoff ur de omfattande statliga utredningar som mellan 2002–2013 grundligt studerat och beskrivit fjärrvärmemarknaden. I avsaknad av sådan bakgrundskunskap blir denna rapport en både förenklad och direkt vilseledande beskrivning av marknaden och fjärrvärmeföretagen.

Vi uppmanar därför Ei att arkivera denna rapport och i stället göra ett omtag där en bredare analys borde göras som omfattar betydligt mer underlag än EI:s drifts- och affärsdata. Vi ser fram emot en fortsatt god dialog kring värmemarknadens villkor och utveckling.

Här kan du läsa Ei:s nyhet om rapporten.