Vad ligger bakom de höga elpriserna i Europa?

Att de höga elpriserna inte beror på omställningen skulle varit helt rätt om det i dagsläget hade funnits tillräckligt mycket icke fossilbaserad elproduktion tillgänglig i Europa för att täcka hela efterfrågan på el. Då hade varken höga fossila bränslepriser eller utsläppsrättspriser haft någon betydelse för elpriset.

Men trots en kraftig ökning av förnybar elproduktion i Europa så är behovet av fossilbaserad elproduktion fortfarande stort, och ju större dess andel är, desto mer påverkas elpriserna. Samtidigt har den påbörjade omställningen också fått konsekvenser i form av stängda kärnkraftverk och ett byte från kol till naturgas i värmekraftverk.

Minskad andel kärnkraft och mer naturgas har påverkat

Elmarknaden fungerar som alla marknader, det vill säga att marknadspriset är en funktion av utbud och efterfrågan. Mindre utbud och ökad efterfrågan innebär högre priser och vice versa. Bland annat har ett antal kärnkraftreaktorer stängts i Tyskland och Sverige vilket medfört ett ökat behov av annan elproduktion. Huruvida ny kärnkraft är lönsam på marknaden kan alltid diskuteras, men produktionskostnaderna i befintlig kärnkraft är lägre än i fossileldade kraftverk. Denna kärnkraft skulle alltså, om den varit kvar, trängt undan delar av fossilkraften och på så sätt reducerat påverkan av höga bränslepriser.

Traditionellt har den europeiska elproduktionen i stort baserats på kol som bränsle. Under de senaste åren har det dock skett ett omfattande bränslebyte från kol till naturgas, vilket är positivt ur klimatsynpunkt. Bytet beror dels på högre priser på utsläppsrätter, dels på lägre priser på naturgas som en följd av ökad naturgasproduktion i USA. Med mer naturgasbaserad elproduktion blir också elpriset mer beroende av priset på naturgas.

Högre priser på utsläppsrätter och fossila bränslen

Med ökade miljöambitioner har EU stramat åt handelssystemet med utsläppsrätter. Inte minst efter det som kallas ”the Swedish proposal”, att reducera överskott av utsläppsrätter för att på så sätt höja priset på utsläppsrätter. Detta för att minska lönsamheten i kolbaserad elproduktion. Förbränningen av naturgas genererar mindre utsläpp av koldioxid än kol. Då krävs färre utsläppsrätter, vilket lett till ett bränslebyte i europeisk elproduktion mot alltmer naturgas.

De ökade priserna på naturgas som vi ser nu har dock medfört att kolbaserad elproduktion åter blivit lönsamt. Såväl priset på kol som priset på utsläppsrätter har därför ökat.

Subventioner av förnybar elproduktion har minskat andelen planerbar elproduktion

Sedan början av 2000-talet har den förnybara elproduktionen i Europa fått ekonomiskt stöd i olika former, speciellt i Tyskland men även i exempelvis Danmark och genom elcertifikatsystemet i Sverige. I takt med att andelen förnybar el ökat har annan elproduktion, i första hand kolkraftverk, blivit olönsam och stängts ner. Samtidigt har skiftet från planerbar kraftproduktion inneburit mindre marginaler i kraftsystemet, vilket gör systemet känsligare för variationer i vindkraftsproduktionen.

Fossila bränslepriser fortsatt viktiga framöver

I takt med att kolkraftverk stängts ner har således det europeiska kraftsystemet blivit mer beroende av naturgas. Även om Europa inte är självförsörjande på vare sig kol eller naturgas, så är det globala utbudet på kol betydligt större än för gas. Det europeiska kraftsystemet har därmed blivit mer sårbart för variationer i naturgaspriset.

Just nu föreligger även ett lagförslag från EU-kommissionen kallat ”Fit for 55”. Detta innehåller bland annat förslag om ytterligare skärpningar av utsläppsrättsystemet, vilket sannolikt innebär högre priser på utsläppsrätter framöver.

Under 2020 stod förnybara energikällor för knappt 40 procent av den totala europeiska elproduktionen. Den fortsatta utbyggnaden av förnybart bidrar till att reducera elprisets känslighet för variationer i fossila bränslepriser. Fortfarande återstår dock en lika stor andel (40 procent) fossil elproduktion som ska fasas ut.

Eftersom tillgängligheten i vind- och solkraft är lägre än i traditionell elproduktion, krävs det betydligt större volymer installerad effekt för att säkra motsvarande mängd elproduktion, vilket kommer att ta tid att genomföra. Den höga kvarvarande andelen fossilbaserad elproduktion gör att priserna på fossila bränslen därför fortsatt kommer att ha stor påverkan på elpriserna i Europa under en överskådlig framtid.

Varierade priser inom Sverige

Den som är intresserad av en förklaring till varför priserna skiljer sig åt så mycket mellan norra och södra Sverige, kan läsa om det i den nyhet vi publicerade om elpriserna i september. Där hittar ni fakta under mellanrubriken ”Begränsningar i det svenska stamnätet leder till olika priser” längst ner på sidan.