Välkommet att klimatnytta föreslås få större genomslag i miljöbalken
Publicerat av: Anna Lejestrand ·
Energiföretagen har svarat på Klimaträttsutredningens delbetänkande och välkomnar förlaget att justera miljöbalkens portalparagraf för att förtydliga att klimatperspektivet ingår i miljöbalkens mål. Däremot avstyrks förslaget att kunna ställa krav på koldioxidutsläpp i miljöbalkstillstånd för verksamheter som omfattas av EU ETS, med motiveringen att överlappande styrmedel inte är effektivt.
Klimaträttsutredningen har i uppdrag att se över all relevant svensk lagstiftning så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för att Sveriges klimatmål ska kunna nås.
Detta första delbetänkande fokuserar på förändringar i miljöbalken samt att lägga fast huvudinriktningen för utredningens kvarstående arbete. Förslagen riktar sig främst mot prövningen av miljöfarliga verksamheter och åtgärder som ger upphov till utsläpp av växthusgaser.
Ett av förslagen är att genom en justering av miljöbalkens portalparagraf förtydliga att klimatperspektivet ingår i miljöbalkens mål, vilket välkomnas av Energiföretagen i det remissvar som nu lämnats in.
Energiföretagen avstyrker däremot förslaget att kunna ställa krav på koldioxidutsläpp i miljöbalkstillstånd för verksamheter som omfattas av EU ETS.
- Vi anser att EU:s utsläppshandelsystem ska vara det primära styrmedlet för att minska utsläppen av koldioxid i den handlande sektorn, eftersom det är ett kostnadseffektivt och marknadsbaserat system för att minska utsläppen säger Ingela Lindqvist, jurist på Energiföretagen.
Dubbla styrmedel eller överlappande styrmedel ska undvikas eftersom det bland annat innebär att systemets effektivitet urholkas. Dessutom kan dubbla och överlappande svenska styrmedel inom den handlande sektorn innebära ökade kostnader för svenska anläggningar utan motsvarande kostnadsökning för motsvarande anläggningar i övriga EU.
I det kommande arbetet har utredningen identifierat två nyckelområden där förändrad lagstiftning kan göra störst nytta för att nå klimatmålen. De är underlättad utbyggnad av elnätet samt planering och kravställande för ett mer transporteffektivt samhälle.
- Att ledtiderna för elnät måste kortas är helt avgörande, inte bara för energibranschen utan för alla andra branscher som är beroende av el för sin omställning till fossilfrihet. Trots att det har genomförts lagändringar, nu senast propositionen Moderna tillståndsprocesser för elnät, behöver det göras mycket Processerna måste bli mer effektiva och fler resurser behövs på myndighetssidan för att hantera den ökande arbetsbördan, och vi ser fram emot att bidra i utredningens fortsatta arbete, avslutar Ingela Lindqvist.
Utredningen har även fått ett tilläggsdirektiv att utreda möjligheten att väga klimatnytta mot negativ påverkan på människors hälsa och miljön, genom en särskild avvägningsregel. Utredningens uppdrag ska slutredovisas senast den 15 maj 2022.