Vita certifikat inte effektivt styrmedel för energieffektivisering

Publicerat av: Eva Rydegran ·

Regeringen beslutade den 7 oktober att tillsätta en särskild utredare som ska lämna förslag till utformning av vita certifikat – ett kvotpliktssystem för energieffektivisering. Detta trots att det redan finns en stor mängd styrmedel som ska främja energieffektivisering. Dessa borde utvärderas först, anser Energiföretagen Sverige.

Regeringen har beslutat att arbeta vidare med det kvotpliktsystem för energieffektivisering som kallas vita certifikat, genom tillsättandet av en särskild utredare som ska lämna förslag till utformningen. Så här kommenterar Erik Thornström, ansvarig för skatter, styrmedel, energianvändning och resurseffektivitet på Energiföretagen Sverige, beskedet:

– Det är beklagligt att regeringen trots den tidigare starka kritiken mot vita certifikat väljer att gå vidare med att utreda utformningen av ett sådant system. Vi anser att det finns fundamentala problem med att konstruera ett system med vita certifikat. Anledningen är att det är ett styrmedel som dels riskerar att få litet mervärde och subventionera redan lönsamma åtgärder som ändå vidtagits, dels kommer att förorsaka stora administrativa omkostnader. EU:s pågående detaljreglering inom energieffektiviseringsområdet medför att effekten av ett helt nytt styrmedel kan väntas bli litet. Det är också diskutabelt om det verkligen är lämpligt att tvinga energibolagen att agera mellanhand för kundernas energieffektiviseringsåtgärder.

– Dessutom har EU-kommissionens föreslagna högre energieffektiviseringsambitioner precis börjat förhandlas och det är ännu oklart vilket behov vi kommer att ha av att vidta ytterligare nationella åtgärder, fortsätter Erik Thornström. Vi anser att en mer förutsättningslös utredning borde göras av både behovet av ytterligare styrmedel och vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva. I dag finns redan en lång rad befintliga styrmedel för energieffektivisering som till exempel ekodesign, energimärkning, energideklarationer, energikartläggningskrav och olika slags stöd och informations­insatser som det vore bättre att först utvärdera om de behöver justeras eller kompletteras med ytterligare åtgärder.

Flera tidigare utredningar

Frågan om vita certifikat – ett kvotpliktssystem för energieffektivisering - har varit föremål för flera tidigare utredningar av både Energimyndigheten och senast i den statliga utredningen Mindre aktörer i energilandskapet – förslag med effekt (SOU 2018:76). I denna utredning föreslogs att elleverantörer skulle vara kvotpliktiga, det vill säga finansiera energieffektiviseringsåtgärder och uppvisa vita certifikat utifrån en årsvis bestämd andel av energiförsäljningen. Som också framgår av utredningsdirektiven fanns det i remissbehandlingen av den senaste utredningen en hel del kritiska synpunkter på det förslaget. Tanken är nu att utreda vidare och lämna ett förslag på detaljutformning av ett system för vita certifikat.

Enligt utredningsdirektiven bör systemet för vita certifikat omfatta energieffektivisering av el, värme, kyla, energi för varmvatten för hushållsbruk och i förekommande fall energi för transportarbete. Det uttalas att det nya styrmedlet ska bidra till att täcka det gap som finns för att uppnå Sveriges mål för energieffektivisering till 2030. Utredaren ska lämna ett förslag på utformning av ett system för vita certifikat och bland annat förslag om följande delfrågor:

  • föreslå en möjlig kvotkurva för perioden fram till och med 2030 samt för perioderna 2031–2040 och 2041–2050,
  • föreslå vilka aktörer som lämpligen skulle kunna vara kvotpliktiga parter,
  • föreslå ett system för verifiering och tillsyn av uppnådda energibesparingar, med en utformning som ger så låga administrativa kostnader som möjligt,
  • föreslå hur systemet bör utformas för att administration, tillsyn och kontroll ska vara självfinansierande,
  • föreslå sanktioner för kvotpliktiga parter som inte uppfyller sin kvotplikt,
  • föreslå hur handel med vita certifikat ska regleras, och
  • genomföra en samhällsekonomisk analys av förslagen som läggs fram, bland annat ska förslagens kostnadseffektivitet analyseras, deras bidrag till att uppnå EU:s klimat- och energipolitiska mål beskrivas och överlappning med andra styrmedel kartläggas.

Utredningsuppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2023. Som särskild utredare har Göran Enander, landshövding i Uppsala län, utsetts.

Utredningsdirektiven i sin helhet finns att läsa här.

 

 

Kontakta mig om du vill veta mer

Erik Thornström

Erik Thornström

Ansvarig skatter och styrmedel - resurseffektivitet och energianvändning
Enhet: Politik och kommunikation
Telefon: 08-677 27 08
E-post: erik.thornstrom@energiforetagen.se