Bra men för liten satsning på bio-CCS i budgeten

– Det är en mycket välkommen budgetsatsning med att genomföra en första auktion för bio-CCS under 2022. Men den avsatta budgeten kommer bara att räcka till att lagra i storleksordningen 300 000 ton koldioxid per år, vilket är långt ifrån förslaget från Energimyndigheten i våras om 2 miljoner ton per år. Med så pass små volymer kommer heller inte skalfördelarna med att bygga större anläggningar i CCS-tekniken kunna nås. Vi ser dock detta som ett första mycket viktigt steg i att etablera bio-CCS och hoppas att det tillförs mer medel framöver för att möjliggöra fler auktioner och större bio-CCS-anläggningar, kommenterar Erik Thornström, ansvarig för styrmedel och skatter på Energiföretagen Sverige.

Driftsstöd för bio-CCS

I den kommande budgetpropositionen kommer regeringen föreslå att ett system för driftstöd för bio-CCS i form av omvänd auktionering ska införas under 2022. Avskiljning, infångning och lagring av biogen koldioxid (så kallad bio-CCS) kan bidra till negativa utsläpp, som kommer krävas om det nationella klimatmålet ska nås till 2045.

Regeringen föreslår att den första utbetalningen kommer att göras efter inlagring av koldioxid med utbetalning från 2026. Regeringen föreslår därför i den kommande budgetpropositionen att 400 miljoner kronor per år under perioden 2026–2040 får användas för att ingå kontrakt med de aktörer som vinner den omvända auktionen. Detta innebär att regeringen avser att satsa totalt 6 miljarder kronor under perioden 2026–2040.

Regeringen tillför också 10 miljoner kronor per år under perioden 2022–2025 för upprättande och administration av ett system för omvänd auktionering.

Utökat Industrikliv

Regeringen föreslår en utökad satsning på Industriklivet med 217 miljoner kronor under 2022 till totalt 909 miljoner kronor. Ytterligare ca 160 miljoner kronor per år tillförs under 2023 och 2024. Inom Industriklivet lämnas bland annat stöd till utveckling av fossilfritt stål, teknik för negativa utsläpp och framställning av grön vätgas.

Utökade gröna kreditgarantier

Regeringen föreslår en höjd garantiram för gröna kreditgarantier, från 15 miljarder kronor till 50 miljarder för 2022. Garantiramen beräknas därefter till 65 miljarder kronor 2023 och 80 miljarder kronor 2024.

Regeringen har tidigare i år infört ett system för gröna kreditgarantier som administreras av Riksgälden som näringslivsaktörer visat stort intresse av att utnyttja. I garantiprogrammet för gröna investeringar främjar staten stora industriinvesteringar som bidrar till att nå miljömålen och det klimatpolitiska ramverket. Kreditgarantierna kan ges till industriinvesteringar där kapitalbeloppet för det garanterade lånet uppgår till minst 500 miljoner kronor.

Förstärkning av Jobbsprånget

Regeringen föreslår i kommande budget att Tillväxtverket får ytterligare 8 miljoner kronor under 2022 för en förlängning av Jobbsprånget. Jobbsprånget bidrar till att ge jobbpraktik för utrikesfödda akademiker.

Energiföretagen samverkar sedan flera år med Jobbsprånget. Programmet ger möjligheter att bredda rekryteringsbasen vilket är nödvändigt för en bransch som har bristyrken och som dessutom spår en ökad kompetensbrist genom bland annat pensionsavgångar, elektrifiering med mera. En bredare rekryteringsbas möjliggör också en ökad mångfald, som återspeglar det omgivande samhället.

Regeringens budgetproposition för 2022 väntas presenteras i sin helhet den 20 september.