Energiföretagen förklarar: Därför ser vi nu högre elpriser

Brist på naturgas - ökar kolefterfrågan

Under hösten har vi ”vant oss” vid höga priser på naturgas, men sedan dess har de ökat ytterligare. I början av 2021 låg priset kring 20 €/MWh för att under hösten stiga till rekordhöga knappa 120 €/MWh.  Bakgrunden var låga naturgaslager i Europa efter en lång och kylig vinter och ett begränsningar i utbudet av naturgas från framför allt Ryssland. Efter den ryska inmarschen i Ukraina närmast dubblerades priserna. I takt med minskat uppvärmningsbehov sjönk de tillbaka, men med ett ökat hot om avbrutna ryska gasleveranser har priserna åter ökat. Minskad tillgång till naturgas har i sin tur medfört ökad efterfrågan på kol, vilket i sin tur medfört att kolpriserna stigit till rekordnivåer.

Högre efterfrågan på kol - dyrare utsläppsrätter

Eftersom förbränningen av kol medför högre utsläpp av koldioxid jämfört med naturgas så har även priserna på utsläppsrätter ökat. Priset på utsläppsrätter styrs mycket av förväntningar på klimatpolitiska åtgärder från EU. Just nu pågår diskussioner om ökade klimatambitioner, detta som ett led att minska beroendet ryska fossila bränslen, vilket medför ett tryck uppåt på priserna. Samtidigt förs diskussioner att EU skulle sälja ut en del av utsläppen som finns i den s.k. stabilitetsreserven[1] för att finansiera klimatinsatser, detta innebär en press nedåt då utbudet av utsläppsrätter skulle öka.

De höga bränslepriserna har medfört höga elpriser i Europa och svängningarna i elpriset följer svängningar i priset på naturgas.

Mindre planerbar el - ger mer varierade elpriser

Med en allt större andel icke-planerbar elproduktion har kraftsystemet också blivit känsligare för smärre störningar såtillvida att mindre förändringar i efterfrågan eller produktionen medför större variationer i elpriserna. Under det första halvåret har det varit långa perioder med lite elproduktion från vindkraften i Tyskland, vilket framgår av diagrammet nedan. När vindkraftsproduktionen är hög, reduceras behovet av övrig elproduktion och det betyder att bränsleprisernas påverkan på elpriset minskar, men under perioder med liten vind täcks efterfrågan av elproduktion baserad på fossila bränslen och med höga elpriser som följd.

Nordens vattenkraft kritisk för elpriset

I Norden och Sverige står vattenkraften för ungefär hälften av elproduktionen, varför tillgången till vatten är av stor betydelse på elpriset. I år finns ett underskott i vattenmagasinen jämfört med det normala, detta innebär att en större andel av elbehovet behöver täckas av annan produktion inom Norden, men även genom import om det är billigare, och på så sätt påverkas vi i Norden av de kontinentala elpriserna.

Stora prisvariationer inom landet

Elpriserna i de norra delarna av landet har dock varit betydligt lägre än i söder. Under det första halvåret år 2022 har det genomsnittliga elpriset i SE1 och SE2 uppgått till knappt 38 €/MWh medan priet i SE3 har uppgått till 100 €/MWh och priset i SE4 till 126 €/MWh.

[1] https://ec.europa.eu/clima/eu-action/eu-emissions-trading-system-eu-ets/market-stability-reserve_en